Att få barnen att glatt mumsa i sig det gröna på tallriken är en evig kamp för många föräldrar. Men det finns hopp – speciellt om man börjar i tid. Bebisar som tidigt får prova frukt och grönsaker äter fortfarande mer grönt när de är upp till 18 månader gamla. Det visar en ny studie från Umeå universitet, av doktoranden och dietisten Ulrica Johansson.

– Det finns ganska få studier om just den här tidsperioden. Man vet mycket om den tidiga nutritionen, att bröstmjölk har väldigt många unika och bra egenskaper, men det finns ett kunskapsglapp när man övergår till familjemat, säger Torbjörn Lind, universitetslektor och överläkare vid Umeå universitet, som handlett studien.

Totalt deltog 250 barn i åldrarna fyra till sex månader, som slumpmässigt delades in i två grupper. Studiegruppen fick först smakprover med sura och bittra frukter och grönsaker som äpplen, hallon, havtorn, majrova, tranbär och rättika.

Därefter fick de äta en nordisk kost rik på frukt och grönsaker, medan kontrollgruppen åt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

"Såg en påtaglig skillnad"

Resultaten visade att barnen som studerades åt 32 procent mer grönsaker och frukt än kontrollgruppen mellan 12 och 18 månaders ålder.

– Vi såg en påtaglig skillnad mellan de två grupperna, framförallt grönsaker och rotfrukter åt studiegruppen mycket mer av. Det visar att det går att göra de här ganska okomplicerade smakexponeringarna och att man kan få barn att äta mer frukt och grönt.

Barn tycker om sött

Enligt Torbjörn Lind föds barn med en naturlig acceptans för sött, salt och fett. De flesta har däremot en aversion mot sura och bittra smaker, som även finns i giftiga växter.

– Barn mellan fyra och tolv månader har som ett öppet fönster där man är mer mottaglig för sådana här smaker. Många barn som närmar sig ett och ett halvt till två år kan bli väldigt skeptiska mot nya smakupplevelser och vill helst äta det de är vana vid.

Trots det är loppet inte kört om man missar det tidiga "smakfönstret", enligt barndietisten Sara Ask som bland annat skrivit faktaböcker om barn och mat.

– Föräldrar som har äldre barn ska inte tänka att det är för sent. Genom att exponeras upprepade gånger kan man lära sig tycka om de lite speciella smakerna. Jag brukar ge exemplet att väldigt få av oss vuxna har fått sushi som bebisar, men många har lärt sig uppskatta det ändå, säger hon.

"Samvetet slåss mot tiden"

Någon som uppskattar frukt och grönt är drygt åtta månader gamla Valentina Olin, som bor i södra Stockholm. Puréer med broccoli, morötter äpple, päron och clementiner stoppas glatt in i munnen.

– Vi började ganska tidigt att koka palsternacka och morötter till henne. Nu när hon börjat få två tänder kan vi ge henne lite bitar och inte bara puré, säger pappa Oscar Olin.

Han har än så länge inte upplevt att Valentina varit kräsen med maten – förutom när det gäller palsternacka.

– När hon får något nytt ser hon alltid ut som om hon inte gillar det, men det är mer för att hon blir förvånad för att det smakar något som hon inte är förberedd på.

Oscar Olin och hans fru har läst på en del om barnmat på nätet, men tycker att de bästa råden har kommit från personal på BVC.

– Så länge det funkar för Valentina så kommer vi nog fortsätta på samma spår. Som förälder rent generellt är det samvetet som slåss mot den tiden man har när det gäller att laga mat själv. Ofta tänker man att man ska koka grönsaker, men ibland är det otroligt lätt att köpa burkmat.

"Ät tillsammans"

Barndietisten Sara Asks bästa råd till föräldrar är att ha tålamod och att så tidigt som möjligt erbjuda grönsaker med olika smak och konsistens.

– Låt gärna barnen styra själva vad de plockar i sig, ät tillsammans och se måltiden som en gemensam social grej.

En del barn är dock extra känsliga för beska smaker och kan behöva mer tid för att vänja sig än andra.

– Man ska inte ge upp och tänka att barnen inte tycker om maten om de grimaserar eller spottar ut. Det är lätt för en förälder att misstolka barnens ansiktsuttryck när de visar att något är ovant, säger Sara Ask.

Uppföljning i skolåldern

Vid Umeå universitet hoppas forskarna att studien på sikt ska kunna bidra till ännu bättre kostråd för små barn, som underlättar för föräldrar vid övergången till barnmat.

Man planerar också att följa upp resultaten när barnen närmar sig skolåldern.

– Vi är intresserade av att titta på tillväxt och kroppssammansättning, men också kostvanor. Det vore väldigt intressant om det skulle finnas en skillnad i kostmönster som håller i sig även efter flera år, säger Torbjörn Lind.