Svensken för fet för nya coronariktlinjer

Svensken är så fet att det inte är lönt att sänka gränsvärdet för när fetma är farligt vid covid-19. Om än inte så fet som Socialstyrelsen uppgav på gårdagens presskonferens.

Fetma ökar risken för allvarlig sjukdom vid covid-19.

Fetma ökar risken för allvarlig sjukdom vid covid-19.

Foto: Kallestad, Gorm

Hälsa och sjukvård2020-08-21 12:05

Mycket talar för att övervikt och fetma ökar risken för att bli svårt sjuk av covid-19. I dag går gränsen för när covid-19 ska anses som extra farligt vid ett kroppsmasseindex (BMI) på 40, det vill säga vid extrem fetma.

Forskning talar dock för att gränsen bör sänkas, åtminstone till ett BMI på 30, det vill säga där gränsen för fetma går. Men en sådan sänkning skulle vara verkningslös. Orsak? Svensken är för fet.

Det säger statschefläkare Thomas Lindén på Socialstyrelsen, även om svensken inte är fullt så fet som han sade på gårdagens presskonferens på Folkhälsomyndigheten, då han konstaterade att "halva befolkningen" i så fall skulle omfattas av de nya riktlinjerna.

Successiv ökning

– Det var en svepande beskrivning. Rätt är att cirka 15 procent av befolkningen har ett BMI över 30 och att cirka hälften är överviktig, det vill säga har ett BMI över 25. Men även om gränsen för när covid-19 kan orsaka allvarlig sjukdom sänktes till ett BMI på 30, så skulle det ändå bli en för stor andel av befolkningen för att det skulle vara en användbar indelning, säger Thomas Lindén till TT.

Dessutom, påpekar han, är riskökningen successiv. Det finns alltså ingen skarp gräns för när övervikt och fetma är farligt vid covid-19, och när det inte är det. Ju tjockare du är, desto större är riskökningen. Oavsett vilka gränsvärden som finns i riktlinjerna.

Redan övervikt

När Socialstyrelsen i april sammanställde den svenska listan över riskgrupper för allvarlig sjukdom vid covid-19 fanns indikationer på att redan övervikt, vilket är ett BMI på 25–29,9, innebär en tydlig risk. Men när det vetenskapliga underlaget som då fanns vägdes samman blev gränsvärdet ett BMI på 40, i linje med många andra länders riktlinjer.

Forskning har dock visat att risken att drabbas av svåra komplikationer och livshotande andningsproblem vid covid-19 ökar markant redan vid ett BMI på 30.

Ett annat problem vid gränsdragningar som dessa är att det inte är helt lätt att avgöra om övervikt är en oberoende riskfaktor eller inte, eftersom överviktiga personer ofta har andra sjukdomar – som högt blodtryck, diabetes eller hjärtproblem – som också räknas som riskfaktorer vid covid-19. Frågan är då vad som ligger bakom riskökningen, om det fetman i sig, eller följdsjukdomarna.

Fakta: Överviktig – eller fet?

Kroppsmasseindex, eller body mass index (BMI), är ett mått på förhållandet mellan kroppslängd och vikt som har tagits fram av Världshälsoorganisationen (WHO). Det ger en grov bild av en vuxen människas viktstatus.

BMI räknas ut genom att dividera kroppsvikten (kilogram) med kroppslängden (meter) i kvadrat.

Undervikt: BMI är under 18,5.

Normalvikt: BMI är 18,5–24,9.

Övervikt: BMI är 25–29,9.

Fetma: BMI är 30–39,9.

Grav fetma: BMI är 40 eller högre.

BMI tar inte hänsyn till hur stor del av kroppsvikten som utgörs av muskler respektive fett, eller hur fettet är fördelat i kroppen. Det kan leda till att exempelvis kroppsbyggare och elitidrottare får ett högt BMI som inte ger en rättvisande bild av deras hälsostatus. På motsvarande sätt kan mycket korta eller mycket långa personer få ett missvisande värde, och för barn fungerar formeln inte alls.

Källa: Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!