Detta något kontroversiella påstående kommer från den framstående brittiske neuroforskaren Karl Friston som sedan en tid tillbaka arbetar med att skapa epidemiologiska modeller över smittspridningen åt den "Oberoende Sage-gruppen" i Storbritannien.

– När vi lägger in alla tänkbara variabler i våra modeller och ber datorn hitta den troligaste förklaringen till de här enormt stora skillnaderna mellan länderna, är det inte regeringarnas åtgärder som kommer fram. I stället verkar det som om en viss andel i respektive land är "ute ur spelet", som inte varit mottaglig för virusinfektionen från första början, säger han till den brittiska nyhetssajten Unherd.

Karl Friston är ingen virolog. I stället har han ägnat all sin forskning till att försöka förstå hur komplexa nätverk av neuroner fungerar i en tänkande hjärna. Att studera en pandemi, menar han, är nästan samma sak. I båda fallen handlar det om att hantera ett stort antal olika sannolikheter och osäkerheter, och studera hur ett mycket komplext system förändras över tid.

På så sätt lyckades Friston och hans forskargrupp att framgångsrikt förutsäga att antalet sjukhusinläggningar i Storbritannien skulle vara som störst den 5 april och att antalet dödsfall skulle vara som flest fem dagar senare.

Men det är inte dessa modelleringar som gjort Karl Friston omtalad den senaste tiden, utan något helt annat.

Testning inte avgörande

För en tid sedan noterade biofysikern tillika nobelpristagaren Michael Levitt att tillväxtkurvorna för virusets spridning i olika länder aldrig riktigt uppfört sig som förväntat. Redan efter ett par veckor minskar ökningstakten, ungefär som om en sorts broms börjar verka. Det måste alltså, enligt Levitt, finnas något i befolkningen som hindrar smittspridningen, som en tidigare immunitet eller något liknande.

Efter att ha använt sina matematiska modeller på pandemin har nu Karl Friston kommit fram till samma sak. Det finns något hos människor som gör dem mer eller mindre mottagliga för det nya coronaviruset. Och enligt honom skulle detta kunna förklara de uppenbara skillnader som syns i hur hårt viruset drabbar olika länder och delar av länder, snarare än de åtgärder som olika regeringar vidtar.

För hur kommer det sig att Malmö kommit betydligt lindrigare undan än exempelvis Köpenhamn där invånarna levt under striktare restriktioner än i Sverige? Och varför har Tyskland en sex gånger lägre dödlighet än Storbritannien, trots att båda länder genomförde en så kallad lockdown? Exemplen är många.

Mörk materia

I jämförelsen mellan Storbritannien och Tyskland har flera framhållit Tysklands omfattande testning, att den har hjälpt till att hålla Tysklands dödstal nere. Det tror inte Karl Friston.

– Det verkar inte som om Tysklands låga dödstal hänger samman med deras testkapacitet, utan snarare att en genomsnittlig tysk inte smittas lika lätt som en genomsnittlig britt. Varför? Det kan finnas flera förklaringar, men en som blir alltmer trolig är att Tyskland har mer immunologisk "mörk materia", säger Karl Friston.

För precis som hypotesen om universums mörka materia – som vi inte kan se, men som vi kan mäta effekten av – tror Karl Friston att det finns en sorts naturlig resistens mot viruset, och att den andel av befolkningen som har denna motståndskraft skiljer sig åt mellan olika länder.

Det finns forskning som stödjer tanken på en resistens. Nyligen publicerades en studie i tidskriften Cell som visar att mellan 40 till 60 procent av en grupp människor som aldrig blivit utsatta för det nya coronaviruset, ändå hade immunceller (T-celler) som kände igen viruset. Enligt forskarna kan orsaken vara en sorts korsreaktion; att personernas immunförsvar reagerar på viruset, antagligen efter att ha stött på de andra coronavirus som cirkulerar och som orsakar en vanlig förkylning, vilket skulle kunna resultera i ett slags motståndskraft.

En annan spekulation är skillnader i D-vitaminnivåer.

Kan bli sjuka

Karl Friston tror dock att den andel i befolkningen som är "resistent" i själva verket är ännu högre, kanske så stor som 80 procent, även om han understryker att hans analys ännu inte är helt komplett.

– Men när den är det, misstänker jag att den effektiva icke-mottagliga andelen hos befolkningen kommer att vara runt 80 procent. Jag tror att det är så det kommer att se ut, säger Karl Friston till Unherd.

Därmed inte sagt att dessa människor är immuna i vanlig bemärkelse, så att de har antikroppar mot det virus som orsakar covid-19. Om dessa människor skulle utsättas för en större smittdos skulle de kanske insjukna ändå, men inte fånga upp smittan lika lätt eller få endast får milda symtom.

– Varför vissa inte är lika mottagliga vet vi ännu inte, men att förstå det kommer att bli nyckeln till att förstå de här stora skillnaderna som vi ser mellan olika länder och regioner, för de är jättestora, säger Karl Friston.