I januari hade två av tre kommuner och friskolehuvudmän helt eller delvis övergått till distansundervisning för sina högstadieelever. Nu gäller detta för hälften av huvudmännen. Och där distansundervisning bedrivs sker det i mindre omfattning än i januari, enligt Skolverkets intervjuundersökning.

Även gymnasieskolorna har i stor utsträckning börjat återgå till mer närundervisning, alltså då lärare och elever möts i skollokalerna. Enligt huvudmännen sker nu ungefär hälften av undervisning i gymnasieskolan på distans.

I återgången prioriteras bland andra elever på yrkesprogram eller som läser det sista året på utbildningen.

Regionala skillnader

Smittläget i respektive region påverkar givetvis. Ett exempel: Samma eftermiddag som Skolverket publicerade sin rapport införde Västra Götalandsregionen uppdaterade rekommendationer om högst 20 procent närundervisning i gymnasieskolan, då antalet fall av covid-19 åter börjat öka.

Annars var den generella utvecklingen, med tonåringarna oftare på plats i skolan, väntad, enligt Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

– Vi hade det på känn, eftersom huvudmännens ambition verkligen är att ha mer undervisning i skolan. Och det är glädjande, eftersom vi utgår från att det är bra för eleverna, säger han.

Påverkar måendet

Gymnasieskolan har som bekant haft distansundervisning i varierande omfattning snart ett år. Och kort före vårterminens början beslutade regeringen att ge kommuner och friskoleägare möjlighet att ha distansundervisning även för årskurs 7–9.

Men distansundervisning under lång tid sina risker:

– De flesta elever fixar distansundervisning under några veckor. Men när den pågår under så lång tid, och i så stor omfattning, påverkar det elevernas lärande, deras hälsa och mående, säger Peter Fredriksson.

I Skolverkets undersökning kontaktades samtliga 290 kommuner och tio gymnasieförbund, samt 49 friskolehuvudmän, den 8–9 februari. Svarsfrekvensen var 91 procent för högstadiet och 86 procent för gymnasieskolan.