TT:s enkät till 17 universitet visar att det kommer minst 2 800 färre internationella utbytesstudenter än förra höstterminen. Siffran är högst preliminär och gäller bara utbytesstudenter.

Hur det ser ut när det gäller betalande studenter från länder utanför EU är oklart, likaså när det gäller EU-studenter som inte kommer via utbytesprogram.

"Verkar okej"

Valeriya Bilich är från USA, men har studerat geografi i Estland. Inför utbytesåret i Sverige har hon varit "lite orolig", men möjligheten att få ta del av en geografiutbildning i Lund med gott internationellt rykte gick inte att tacka nej till.

– Situationen nu verkar vara okej i Sverige och det är ingen som har sagt till mig att inte åka. Jag litar på universitetet. Om de säger att det är okej att åka hit så tror jag på det.

Hon svettas under munskyddet när hon kommer med två stora resväskor till mottagningscentret i Medicon village i Lund.

– Jag får se hur länge jag kommer att använda munskydd, men jag kommer åtminstone att fortsätta med det nu till en början. Jag får känna efter hur det känns.

Inställda utbyten

Bara i Lund räknar universitetets internationella chef Richard Stenelo med 600 färre internationella utbytesstudenter. Förra hösten var de cirka tusen.

– Det är på grund av att många universitet runt om i världen, framför allt utanför Europa, har ställt in alla utbyten och inte låter sina studenter åka iväg.

Även vissa franska och holländska universitet har ställt in sina utbyten och exempelvis Storbritannien låter inte sina studenter åka hit eftersom det finns resevarningar för Sverige.

Också i Sverige finns två universitet som ställt in alla utbyten, Mittuniversitetet och Örebro universitet. Andra, som Karolinska institutet och Linköpings universitet, tar emot en del utbytesstudenter, men inte till kliniska utbildningar som innebär närkontakt med svensk sjukvård.

En man med tur

Matthieu Gasp från Frankrike anser sig vara en man med tur – eftersom han valde Sverige.

– Jag tycker faktiskt att jag hade tur som valde Sverige, för de av mina vänner som hade tänkt åka till USA eller Ostasien för att studera har inte kunna resa, säger han.

TT: Så den svenska coronastrategin fick dig inte att tveka om att komma hit?

– Ärligt talat, Sverige har sitt eget sätt att göra saker på och går en egen väg. Resultatet är faktiskt inte så dåligt om man tittar på dödstalen eller smittotalen. Jag var inte rädd för coronan i Frankrike och det är jag inte här heller.

Också Anouk Manzanell från Schweiz är mest glad och lättad över att utbytesterminen gick att få till, trots pandemin. Nu ser hon fram emot att få läsa biomedicin i Lund och satsar på det klassiska, handtvätt och avstånd, för att undgå smitta. De två munskydden hon alltid bär med sig får väl åka på om det blir trångt, har hon tänkt. Men hon är inte rädd.

– Jag känner inte att jag är i större fara här än vad jag skulle vara i Schweiz.

Viktig inkomstkälla

En del av de utländska studenterna är en viktig inkomstkälla för universiteten – det gäller för personer från länder utanför EU som inte kommer via utbyte, utan som betalar för att läsa en hel utbildning i Sverige. Lunds universitet får till exempel in cirka 125 miljoner kronor om året på det här sättet.

Frågan är nu hur många av dessa studenter som kan komma. Många av universiteten som svarat på TT:s enkät säger att det i och för sig inte är färre än vanligt i denna studentgrupp som anmält sig, men att det återstår att se om de dyker upp. Dels fungerar inte flygtrafiken som normalt, dels har många haft problem med att ta sig till en ambassad för att ordna med uppehållstillstånd i Sverige.

– Det ska bli väldigt spännande att se de närmaste dagarna hur många som lyckas ta sig till Sverige, säger Richard Stenelo.

Den tredje gruppen kallas i universitetsvärlden "free-riders", det är EU-medborgare som gratis kan läsa en hel utbildning i Sverige. Flertalet universitet för ingen särskild statistik kring dem, så även här är osäkerheten stor ända fram till terminsstart.

Digital undervisning

Hawaz Fanta från Etiopien flyttar till Lund med fru och barn för att studera ekonomisk tillväxt, befolkning och utveckling, ett tvåårigt masterprogram. I Etiopen har det inte varit någon lockdown, men munskydd används mycket mer än i Sverige, konstaterar han.

TT: Har du känt oro för att åka hit?

– Nej, ni har ett mycket liberalt samhälle och universitetet har aviserat att undervisningen de första tio veckorna kommer att ske digitalt, förutom vissa seminarier och gruppövningar, och sedan efter det får vi se. Jag har inte varit rädd alls.

"Känns konstigt"

Salva Monzo Martinez från Spanien tycker att de första dygnen i Sverige känts märkliga.

– Att allt ser så normalt ut här, det känns konstigt för mig.

TT: Är du mer rädd för att bli smittad här än i Spanien?

– Jag vet inte, men det känns konstigt, för folk verkar så avslappnade. Samtidigt vet jag ju att problemet är närvarande.