Totalt kom det in drygt 33 600 klagomål förra året, visar en sammanställning av Sveriges patientnämnder. Och det är ungefär 3 000 färre än vad det har varit under de föregående åren.

– Jag tror att det har funnits en stor förståelse för att vården har varit så belastad under pandemin, säger Steinunn Ásgeirsdóttir, förvaltningschef för patientnämnden i Region Stockholm.

Av de klagomål som kom in i fjol var 3 337 relaterade till covid-19.

Många av de coronarelaterade klagomålen, 42 procent, gällde specialistvård och handlade om vård som ställdes in eller fick flyttas fram. En del patienter hade också svårt att boka besök för besvär som nyligen uppkommit.

En stor del av klagomålen, 36 procent, handlade om primärvården.

Till exempel handlar det om personer som har symptom som kan tolkas som covid-19 och inte fått komma till hälso- eller vårdcentralen för att bli bedömda. De upplever då att andra diagnoser skulle kunna missas.

"Vården får inte tro att allt är corona", är en synpunkt som framförts.

Men på grund av bland annat den vårdskuld som har byggts upp tror patientnämnderna att de under lång tid framöver kommer att få klagomål om konsekvenserna av pandemin.