Från en kraftig överdödlighet, till en tilltagande underdödlighet.
Ungefär så går det att beskriva den befolkningsstatistiska berg- och dalbana Sverige befinner sig i just nu.
– Det är en naturlig följd av pandemin. Att en del av dem som dog i våras skulle ha dött nu i stället. Det går upp och ner, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån (SCB).
Allt sedan mitten av mars, när pandemin slog till på allvar i Sverige, fram till och med sista veckan i juni dog det betydligt fler människor i Sverige, jämfört med ett snitt av de senaste fem föregående åren. 5 550 fler, närmare bestämt. Sedan hände något. För i början av juli började siffrorna i SCB:s preliminära befolkningsstatistik att lysa rött. Plötsligt dog det alltså färre människor än normalt.
Svajiga siffror
Till en början bestod denna underdödlighet endast av ett tjugotal dödsfall varje vecka. Men den sista veckan i augusti, som är den sista som det finns statistik för, ökade den betydligt mer, då 188 färre personer än normalt gick bort.
– Det är väldigt svajigt just nu. Vi har en viss underdödlighet, men den ligger fortfarande ganska nära snittet, säger Linus Garp.
Om denna underdödlighet kommer att öka ytterligare, eller om den rent av kommer att minska framöver, är det ingen som vet.
– Nu hänger allt på vad som händer med coronan. Om det fortsätter att vara så lugnt som det är nu, eller om den tar fart på nytt. För om det fortsätter att vara så här stabilt kan vi nog förvänta oss en viss underdödlighet även de närmaste månaderna. Om coronan tar fart och fler människor dör, ja, då blir det annorlunda, säger Linus Garp.
Talande dödlighet
Den troligaste förklaringen till den underdödlighet vi har just nu är pandemin och den kraftiga överdödlighet vi hade till följd av den. Det vill säga att ett antal av dem som avled till följd av pandemin var så gamla och sköra att flera av dem som dog i våras, hade avlidit i en nära framtid ändå. 89 procent av dem som dött med viruset har varit 70 år eller äldre.
På så sätt säger underdödligheten något om vilka som drabbas värst av det nya coronaviruset. För ju äldre och skörare de som dör är, desto mindre blir tidsförskjutningen och desto djupare och mer koncentrerad blir underdödligheten.
– Om det främst hade varit unga som råkade illa ut och dog, som under spanska sjukan, hade vi inte sett någon underdödlighet. I så fall hade vi bara haft en överdödlighet, säger Linus Garp.