Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s senaste uppdatering finns det nu 124 vaccinkandidater i olika stadier av utveckling för ett vaccin mot sars-cov-2. Flera företag har slagit på stora trumman för just sina projekt. Den största spelaren av dem alla på området, MSD, har dock hållit en låg profil. Men inte längre. För nu tillkännager företagets forskningschef Roger Perlmutter att även MSD har gett sig in i matchen. I en intervju med den vetenskapliga tidskriften Science höjer han dock ett varningens finger. Att hitta ett vaccin mot det virus som fortfarande håller världen i något av ett järngrepp kommer inte att bli lätt.
– De flesta vaccinprojekt kommer att misslyckas. Det är väldigt svårt att göra ett vaccin, säger Roger Perlmutter, global forskningschef för Merck, som utanför USA och Kanada går under namnet MSD (Merck Sharp & Dhome).
Roger Perlmutter bör veta vad han pratar om. Förutom att han själv är en immunolog, leder han forskningen vid ett företag som var först med ett vaccin mot både röda hund och påssjuka, samt det så kallade MPR-vaccinet, det vill säga trippelvaccineringen mot påssjuka, röda hund och mässling, som varje år ges till nästan alla svenska barn inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Så sent som förra året lanserade företaget dessutom ett vaccin mot ebola.
Två inriktningar
Den grundläggande principen för ett vaccin är förhållandevis enkel. Vaccinet innehåller ett antigen från smittämnet som kroppens immunförsvar (förhoppningsvis) reagerar på.
Ett vaccin kan dock utvecklas på flera olika sätt. Enligt WHO använder sig de 124 olika projekten av totalt åtta olika tekniker, eller plattformar.
– Om man ska utveckla ett vaccin bör man tänka sig noga för, vilken plattform som har störst chans att lyckas, säger Roger Perlmutter.
Att komma först är inte MSD:s prioritet. Antagligen, säger Roger Perlmutter, kommer det att behövas fler än ett vaccin för att möta det enorma behovet, kanske med olika typer av beredningar för olika målgrupper, som äldre och yngre.
MSD satsar på två vaccinprojekt som båda är vektorbaserade, var av det ena utvecklas i samarbete med den icke vinstdrivande organisationen International AIDS Vaccine Initiative (IAVI). Att det är vektorbaserat innebär att vaccinet förs in med hjälp av en vektor eller en "bärare", i detta fall ett harmlöst virus, som har med sig en sekvens för ett avgörande ytprotein som finns hos coronaviruset. När det ofarliga viruset kommer in i cellerna börjar proteinet att tillverkas, varefter immunförsvaret reagerar på det.
Det var tekniken bakom det ebolavaccin som MSD lanserade förra året och som hittills varit mycket framgångsrikt. Sådana vacciner tar dock längre tid att utveckla, även om forskarna i gengäld hoppas på ett vaccin som ger ett mer robust immunsvar där en enda dos förhoppningsvis ska räcka. Den andra vaccinkandidaten utvecklas i samarbete med ett österrikiskt företag och består av ett försvagat mässlingsvirus som kan bära med sig gener för en rad olika smittämnen in i cellerna, däribland det coronavirus som orsakar sars.
Inte klart på ett år
Roger Perlmutter säger att de båda vaccinkandidaterna ännu inte testats på apor, men att teknikerna har prövats på människor avseende andra sjukdomar och att företaget "tror starkt" på att de även kan fungera för covid-19. Till skillnad från många andra företag använder sig MSD dessutom av en vektor med sekvenser som kan föröka sig själva, varför företaget tror att det kommer att räcka med en enda dos för att få ett tillräckligt starkt immunsvar.
– Om det handlar om att immunisera miljarder människor, är tanken på att behöva leta rätt på dem för att ge en booster-dos problematisk. Det är inte omöjligt, men man skulle helst vilja slippa, säger Roger Perlmutter som inte ser några enkla lösningar för den nuvarande pandemin:
– Jag vill inte att folk ska tro att nu när Merck kommer in, så kommer allt att vara klart på tolv månader. Så är det inte. De här sakerna tar lång tid.
Rättad: I en tidigare version fick Roger Perlmutter fel titel.