Andelen förlossningar där värkarbetet sätts i gång på konstgjord väg har ökat stadigt under lång tid. Förra året var denna andel uppe i 20,7 procent, enligt statistik Socialstyrelsen.

– Det beror bland annat på att nyare forskning visar att det finns en fördel med att tidigarelägga förlossningen, snarare än senare, i samband med sjukdomar som graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning, säger Anna Sandström, föredragande läkare på Socialstyrelsen och verksam på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Orsakerna till att en förlossning behöver sättas i gång kan vara flera. Att fostret inte växer som det ska, att kvinnan väntar fler än ett barn, underliggande sjukdomar, eller att graviditeten gått över tiden.

Kan vara fördelaktigt

Igångsättande kan antingen göras medicinskt, eller med hjälp av mekaniska hjälpmedel, som en ballongkateter.

– Tillvägagångssättet beror på mogenhetsgraden hos livmodertappen samt huruvida man är tidigare kejsarsnittad eller inte, säger Anna Sandström.

Andelen igångsättningar har ökat under flera år. 1993 var denna andel 7,8 procent, att jämföra med dagens drygt 20 procent.

De regionala skillnaderna är dock stora. I Dalarna var denna andel 25,6 procent förra året, att jämföra med 13,5 procent i Blekinge.

– Bäst är om kvinnan kommer i gång själv, men det är ingen negativ utveckling. Det viktiga är att det finns en indikation. Tidigare fanns det en rädsla för att sätta i gång, men senare forskning har visat att det är mer fördelaktigt. Det är också vanligare i dag att kvinnor själva vill bli igångsatta, säger Anna Sandström.

Fetare och äldre

Då är hon desto mer orolig för en annan utveckling: att de gravida kvinnorna blir allt tjockare – och allt äldre. År 2019 var genomsnittsåldern för förstföderskor i Sverige för första gången över 29 år (29,1). Samtidigt har andelen gravida kvinnor som är överviktiga eller feta också ökat. År 1992 var denna andel 25,4 procent, att jämföra med 43 procent förra året.

Både övervikt och ålder ökar risken för komplikationer, både för mamman och barnet, såväl under graviditeten som förlossningen.

– Det är en otroligt tydlig förändring som skett och vi ser att det fortsätter. Ett högt BMI (kroppsmasseindex) är associerat med en ökad risk, inte bara för graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning, utan också andra komplikationer, som stort barn, en utdragen förlossning och missbildningar, säger Anna Sandström.

Sjukvården kan hjälpa till, säger hon, exempelvis med råd och stöd, samtidigt som det bästa vore om det sker före graviditeten.

– Men de preventiva åtgärderna, det som görs för att förhindra den här utvecklingen, är inte helt optimala. I stället fortsätter det att öka. Det är en oroande utveckling, säger hon.