Växande vårdkö ökar risker för diabetiker

Små sår kan leda till amputation och dåligt reglerad behandling till allvarliga synskador. När pandemin möblerat om i vårdapparaten har många diabetessjuka fallit mellan stolarna.
–Det kan handla om uppföljande kontroller som nu dröjer längre än tidigare, säger Björn Ehlin på Diabetesförbundet.

Framför allt för äldre med diabetes har det varit svårt att få den vård de behöver under pandemin, och det ökar risken för komplikationer. Arkivbild.

Framför allt för äldre med diabetes har det varit svårt att få den vård de behöver under pandemin, och det ökar risken för komplikationer. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hälsa och sjukvård2021-06-07 21:46

Personer med diabetes har behov av regelbundna kontroller för att följa upp att de får rätt behandling. Görs inte detta finns risk för allvarliga komplikationer som högt blodtryck och ögonskador.

Trots det har många kontroller uteblivit under pandemin, berättar Björn Ehlin, ordförande för Diabetesförbundet.

– I vissa delar av landet har man flyttat över personal från diabetesmottagningar till covidvården och många vårdcentraler pausade alla besök för de över 70, säger han till TT.

Äldre hårt drabbade

Det är främst äldre personer med diabetes som drabbats hårt av pandemin. Liksom andra i den åldersgruppen har de påverkats negativt av att hålla sig isolerade.

– Uppmaningen till isolering har lett till att vissa inte sökt vård trots att de behövt. Även tillgången till vård har påverkats, som fotvård, där många besök ställts in.

Björn Ehlin berättar att fotvård för äldre med diabetes fyller en extra viktig roll eftersom det minskar risken för sår som lätt blir infekterade till följd av det höga blodsockret och problem med cirkulationen.

– Fotsår som inte behandlas ökar risken för amputation.

Enligt Diabetesförbundet är det fler som fått fotsår under pandemin – just på grund av utebliven fotvård. Men tack vare vaccinationerna har nu fotvården på många håll börjat öppnat upp igen.

En riskgrupp?

I början av pandemin fanns även en oro för att personer med diabetes skulle vara extra sårbara för viruset – men det visade sig senare bara till viss del stämma.

– Som vi själva sade till våra medlemmar redan i början av pandemin så ser det inte ut att vara diabetes i sig som är den främsta riskfaktorn utan andra diagnoser som flera personer med diabetes också har, som hjärt- och kärlsjukdomar, samt riskfaktorn hög ålder.

Att det dröjde något tills den informationen nådde ut till landets diabetiker tycker dock Björn Ehlin var logiskt.

– Det var mycket man inte visste i början av pandemin, då ska man ta det säkra för det osäkra.

"Kommer att spöka"

TT: Börjar problemen med utebliven vård bli bättre nu när vaccinationen kommit i gång på allvar?

— Det ser lite olika ut på olika håll i landet men det går åt rätt håll. Men dessvärre är jag rädd att den här vårdskulden kommer att spöka ett tag framöver. Det är ett problem som inte bara drabbar personer med diabetes utan många patientgrupper.

TT: Hur bra är vården och samhället i helhet på att ta diabetikers behov i beaktande?

– Generellt tycker jag att vården är bra. I övriga samhället finns en del saker att jobba på vad gäller kunskapsläget. Under den senaste tiden har det kommit en del statliga utredningar som lyfter behovet av ökad kunskap, exempelvis VAB-utredningen som ger vårdnadshavare rätt till VAB vid upplärning av diabetesresurser.

Fakta: Diabetes

Man skiljer på två olika varianter av diabetes: typ 1 och typ 2.

Typ 1-diabetes eller ungdomsdiabetes uppkommer när kroppens insulinproducerande celler dör/förstörs på grund av en autoimmun reaktion som får kroppens eget immunförsvar att förstöra dessa celler. Den som drabbas insjuknar ofta i ungdomen och blir beroende av dagliga injektioner av hormonet insulin för resten av livet.

Typ 2-diabetes, även kallad för vuxen- eller åldersdiabetes, beror i stället oftast på insulinresistens, det vill säga att kroppens celler inte kan tillgodogöra sig insulin. Symtom uppstår då som påminner om insulinbrist, trots höga eller normala nivåer av insulin i blodet.

Ungefär 90 procent av alla diabetiker i Sverige lider av typ 2-diabetes.

Källa: Diabetesförbundet med flera

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!