Över 3 100 människor har dött av covid-19 i Sverige. Knappt hälften av dessa har inträffat på landets äldreboenden, något som upprört och oroat många människor.
– Men det här är inte unikt för Sverige. Så här ser det ut i många länder, säger Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete med inriktning mot äldre, och medlem i det internationella nätverket ltccovid.org, med äldreforskare från flera länder, som nu regelbundet samlar in information om covidläget i äldreomsorgen.
Smittspridningen på svenska äldreboenden har vid ett flertal tillfällen jämförts med våra nordiska grannländer som haft mycket färre dödsfall än Sverige. Norge har ofta lyfts fram som det goda exemplet.
– Norge har färre döda, men i Norge kommer en högre andel, runt 60 procent, från äldreboenden. I Sverige är det cirka hälften. Intressant nog är det ungefär lika stor andel, mellan 40 och 60 procent, i många länder. Dessutom verkar det inte ha gjort någon skillnad vilka åtgärder man vidtagit för att hindra smittan. Det ser ungefär likadant ut på många håll, säger Marta Szebehely.
Finland snålast
Orsaken, säger hon, är åratal av nerdragningar och politiskt åsidosättande av omsorgen av de äldre.
– Äldreomsorgen har problem och har försämrats i alla länder. Det är ont om resurser, slimmade organisationer och det är ett yrke med låg status och många timvikarier. Vi har gjort en studie i Norden som visar att både Danmark och Norge har en generösare äldreomsorg än Sverige. Där får fler hjälp. Finland är snålast på många sätt, men där har man en mer medicinskt inriktad omsorg, vilket kanske har minskat smittan. I den norska äldreomsorgen finns fler sjuksköterskor och mer resurser, än i de andra länderna, säger Marta Szebehely.
I Sverige har antalet platser inom äldreomsorgen minskat med 30 procent sedan år 2000, vilket har gjort att många som får plats på dessa boenden är mycket sköra.
– De är jättesjuka. I normala fall, utan den här smittspridningen, dör 20 procent inom sex månader, säger Marta Szebehely.
Ingen överraskning
Fram till den 28 april hade 979 personer – eller en dryg procent – dött inom den svenska äldreomsorgen till följd av covid-19, av de totalt cirka 79 000 personer som bor på särskilda boenden, enligt Socialstyrelsen.
TT: Hur ska man se på den här smittspridningen, är den stor eller liten?
– Det är som en balansgång mellan två diken. Jag vill absolut inte bagatellisera den situation vi har i dag. Det är fruktansvärt och på vissa boenden är det en extremt ansträngd situation med många döda och en stor oro bland både personal och anhöriga som inte får vara där, säger Marta Szebehely.
– Men samtidigt måste man sätta antalet som dör i relation till att det normalt dör cirka 250 personer varje dag. Hälften av dem dör på äldreboenden. Det beror på att de som bor där är väldigt sköra. Det är resurssnålt och de bor i boenden som inte är byggda för att hindra smitta, med stor personalomsättning och många timvikarier. Och så säger Tegnell och andra att de är förvånade över de höga dödstalen. Det är inte jag.
TT: Vad säger du om att flera kommuner i Sörmland har försökt mörka smittspridningen inom äldrevården?
– Det är väldigt märkligt. Det är ju ganska rimligt att man får reda på det, som en vanlig medborgare. De säger att de gör det av individhänsyn, men frågan är vem man försöker skydda.