Nederländerna och Tyskland i kamp mot Italien, Spanien och Portugal låter som en intressant fotbollsturnering. Men politiskt är det inte lika roligt.

Inte minst hos de tre sistnämnda är irritationen stor över vad man anser vara snålhet och feghet hos Tyskland och Nederländerna när det gäller att hantera följderna av coronaepidemin.

Allt härrör från ett bestämt nej från Berlin och Haag vid förra veckans webbhållna EU-toppmöte om att bekämpa krisen med gemensamma euroobligationer. I stället bollades frågan om lämpliga åtgärder över till medlemsländernas finansministrar att arbeta fram inom två veckor.

Avsaknad av solidaritet

För sent, tycker Italien.

"Ett exempel på avsaknaden av etik och solidaritet" skriver en hel rad borgmästare och regionala ledare i en helsidesannons i tyska tidningen FAZ på tisdagen.

De drar en direkt parallell till att Italien var ett av de länder som gick med på att kraftigt nedskriva Tysklands skulder efter andra världskriget.

"Kära tyska vänner: minnet av det hjälper för att fatta riktiga beslut" heter det i annonsen.

Nederländernas finansminister Wopke Hoekstra har försökt lugna ned genom att erkänna att han borde ha uttryckt sig mer empatiskt mot länderna i syd. Men han står på sig i sak när det gäller motståndet mot euroobligationer.

– Det är en lösning för ett problem som inte existerar just nu, säger Hoekstra till nederländsk tv enligt nyhetsbyrån Reuters.

Nord mot syd

Grälet är på sätt och vis en fortsättning på något som pågått i flera år. Euroländerna i söder sliter med stora statsskulder och vill ha hjälp med avskrivningar och storsatsningar. Kollegorna i norr håller hårt i sina pengar och kräver i stället reformer och nedskärningar.

Nu förstärks allt dessutom av att coronaepidemin – åtminstone än så länge – slagit betydligt hårdare i söder.

– En återkomst för ett EU delat i två läger – Nord mot Syd – men den här gången med den extra dimensionen av liv och död, bokstavligt talat, konstaterar analytikern Eric Maurice från tankesmedjan Schuman-stiftelsen, enligt nyhetsbyrån AFP.

Budgetstrid

Närmast kommer kampen föras bland finansministrarna som håller ett videomöte den 7 april för att hitta lämpliga ekonomiska förslag. Längre fram väntar sedan en ännu mer svettig strid när länderna under senvåren och sommaren på nytt ska försöka enas om nästa långtidsbudget för hela EU för åren 2021-27.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har redan meddelat att coronakrisen kommer att medföra stora förändringar i budgetförslaget. Att hitta något som alla kan acceptera lär dock inte bli enkelt.

Sydländerna hoppas på ännu mer stöd samtidigt som nordländerna – som i normala fall står för merparten av EU-budgeten – räknar med en kraftig tillbakagång i ekonomin.

En rad östländer kräver dessutom ett slopande av allehanda satsningar på miljön och kampen mot klimatförändringarna.

Mer eller mindre?

Coronakrisen har tydligt blottat hur splittrade EU-länderna fortfarande är. Medlemsländerna har stängt gränser mot varandra och vägrat dela med sig av medicinsk utrustning.

Ett tecken på att hela EU är värdelöst, tycker somliga.

– Den här krisen visar att den så kallade europeiska solidariteten bara är tomma ord. Covid-19 blir kanske spiken i kistan för denna impotenta överstatliga byråkrati, fnös EU-fientlige Nicholas Bay från franska Nationell samling i EU-parlamentets coronadebatt i förra veckan.

Andra manar i stället till skapandet av ett mer kraftfullt EU.

"Vi behöver kraften av en verklig EU-regering, som under demokratisk kontroll från medlemsländerna i ministerrådet och medborgarna i EU-parlamentet kan agera fullt ut", skriver belgiske ärkefederalisten Guy Verhofstadt i ett debattinlägg hos tankesmedjan EPC.