Vad innebär en andra våg?

– Om man backar till tidigare pandemier som spanska sjukan, asiaten, Hongkong-influensan där man haft en andra, tredje och kanske en fjärde våg så har pandemin kommit farande utan att människor haft skydd mot den, säger Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet.

När människor sedan får ett skydd så kan viruset inte infektera lika många och det klingar av.

– När det gäller influensapandemier, och där vi inte vet någonting om andra vågor i corona-sammanhang, så kan de komma ett halvår, ett år efter den första omgången och så tar det fart igen, säger Fredrik Elgh.

Varför får man en andra våg av ett virus?

Det kan dels handla om att tillräckligt många människor inte haft sjukdomen, säger Fredrik Elgh.

– Och det kan också vara så att en del som haft sjukdomen hade den väldigt lätt och ytligt och att deras immunförsvar inte duger ett halvår senare, säger han och tillägger:

– Ett tredje skäl kan vara att viruset ändrar sig litegrann och att en del som inte har tillräckligt brett immunförsvar blir mottagliga igen.

Var befinner sig viruset när smittspridningen går ner?

– Det kan vara så att smitta finns utan att det syns eller så kan viruset ha opererat någon annanstans i världen och kommer sedan tillbaka. Influensan beter sig på det viset. Den årliga säsongsinfluensan är på södra halvklotet först och kommer sedan till oss när det blir kallare här. Det beror på hur bra förutsättningar det finns, säger Fredrik Elgh.

Virus försvinner inte, betonar han.

– De vanliga coronavirusen kommer igen år efter år. Det är inte så att ingen får dem under den varma perioden. Det sker en låggradig smitta och så blommar den upp när viruset får bättre förutsättningar.

När kan en eventuell andra våg komma?

– Det är svårt att förutsäga med det här viruset eftersom vi påverkar det här förloppet väldigt mycket. Även om vi hade kunnat påverka ännu mer så påverkar vi det här viruset mycket. Vi gör förloppet långsammare, säger Fredrik Elgh med hänvisning till de olika restriktioner som finns.

– Någon solid forskning på området föreligger inte, det är matematiska modelleringar och tankeverksamhet som ligger bakom kunskapen om en eventuell andra våg.

Kan smittspridningen avta under sommaren?

Fredrik Elgh tror inte på att viruset kommer att klinga av under sommaren och huruvida man egentligen kan tala om en "andra våg" är svårt i dagsläget att säga eftersom viruset är så pass nytt.

– Om det är en aktiv smittspridning i samhället med ett virus som vi inte stött på förut så är förutsättningarna för att det ska lugna ner sig över sommaren inte alls lika bra som när det handlar om en influensaepidemi.

– Vi har en lång väg att gå innan den eventuella flockimmuniteten och en eventuell andra våg är långt borta. Först måste vi jobba oss igenom det här, säger han.

Har något land sett en andra våg ännu?

I majoriteten av världens länder pågår kampen mot den första virusvågen fortfarande för fullt. Det finns även de som har lyckats stävja smittspridningen i högre grad – men det har inte uppstått någon tydlig andra våg någonstans, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

– Ska vi utgå från tidigare pandemier så beror den andra vågen helt på hur många som varit smittade i den första vågen. Har det varit mycket spridning då så blir den andra vågen lindrigare, säger han.

Det som närmast kan liknas en andra våg hittills är situationen i Singapore. Där lyckades man först hålla virusutbrottet under kontroll men sedan spred sig smittan igen, främst i de komplex med sovsalar där gästarbetare bor tätt ihop.

– Det är det närmsta man kan kalla en andra våg, säger Anders Tegnell.