Sedan 1980-talet har svenskarna generellt sett blivit allt tyngre. I dag har 51 procent av den vuxna befolkningen antingen övervikt eller fetma – och andelen har ökat, visar ny data från Folkhälsomyndigheten. Ökningen syns i alla samhällsgrupper, men går snabbast bland yngre vuxna.

– Det är en allvarlig utveckling. Vi vet att risken för till exempel förtida död, hjärtkärlsjukdom, cancer och diabetes ökar med ökad BMI och ökad svårighetsgrad av fetma, säger Lena Hansson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Myndigheten ser också tecken på att fetman blir allvarligare över tid. Vid en indelning av fetma i tre olika svårighetsgrader visade det sig att det mellan 2004 och 2022 har blivit dubbelt så vanligt med fetma grad 2 eller högre i den vuxna befolkningen.

– Vi var lite förvånade att det har skett en så pass stor ökning av mer svår fetma under den här tidsperioden. Det man ska komma ihåg är att det troligtvis är en underskattning eftersom det baseras på självrapporterad data, säger Lena Hansson.

Kan kopplas till stress

Fetma kan kopplas till en en rad olika faktorer, som genetik, biologi, livshändelser, levnadsvanor, stress, sömnproblem och psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten ser också tecken på att samhällsförändringar i vår sociala och fysiska miljö driver på utvecklingen.

En av faktorerna som Lena Hansson tror spelar in är att många människor i dag upplever stress, samtidigt som den psykiska ohälsan har ökat.

– Stress påverkar både fysiologiska, kognitiva och kemiska processer i kroppen som kan öka risken för en ökande vikt. Det kan samspela ganska mycket med vårt beteende och levnadsvanor kring mat och fysisk aktivitet.

Hon lyfter också fram tillgängligheten och det stora utbudet av relativt billiga och energitäta men näringsfattiga livsmedel. Att vi kan köpa sådana livsmedel på fler ställen i dag tror hon kan leda till en överkonsumtion.

– Det vi också ser som kanske driver på det här är en marknadsföring som i större utsträckning har kampanjer för den typen av livsmedel.

Unga vuxna mer utsatta

Lena Hansson säger att gruppen av unga vuxna, där ökningen av övervikt och fetma sker snabbast, kan vara mer mottagliga för en sådan marknadsföring. Men även digitaliseringen och ett ökat stillasittande kan ha inverkat.

Myndighetens jämförelser har också visat att personer mellan 20 och 30 år påverkas mer av stora samhällsförändringar, som till exempel finanskrisen på 1990-talet. Dessutom kan andra livshändelser som sker i den åldern spela in och göra yngre vuxna mer utsatta för att drabbas av övervikt.

– Om man får övervikt och fetma tidigt eller i ung ålder så kvarstår det oftast i vuxen ålder. Det är det som är oroväckande med utvecklingen nu.

"Ser inte så ljust ut"

Just nu arbetar Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen med att ta fram förslag för en hållbar livsmedelskonsumtion, samt för att främja mer fysisk aktivitet med fokus på barn och unga. Men det krävs också breda samhällsinsatser, säger Lena Hansson.

– Alla som erbjuder och säljer livsmedel skulle behöva fundera över hur man kan balansera sitt utbud så att det blir mer hälsosamt. Även när det gäller marknadsföringen kring den här typen av livsmedel skulle det behövas en balans.

Det handlar nu om att bromsa utvecklingen, snarare än att tro på en minskning, enligt Lena Hansson.

– Det ser inte så ljust ut. Det vi ser är att samhällskostnaderna och även sjukdomsbördan kommer att öka om vi inte får stopp på det här.