— På 70- och 80-talen opererade man med kniv och en större bit av livmoderhalsen togs bort. Nu är metoderna skonsammare och mer skräddarsydda, vilket leder till färre komplikationer, säger Karin Glimskär Stålberg, docent och överläkare inom gynekologisk tumörkirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Annals of Internal Medicine, har gjorts av forskare från bland annat Karolinska institutet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, och bygger på svenska registerdata om 78 450 födslar där kvinnorna haft allvarliga cellförändringar, så kallade CIN3, i livmodertappen någon gång innan graviditeten. Dessa har jämförts med över 700 000 födslar där kvinnorna inte haft sådana cellförändringar.
Upptäcks vid screening
Cellförändringar i livmodertappen upptäcks vid de screeningtillfällen som kvinnor över 23 år bjuds in till. Just CIN3 är cellförändringar som ännu inte har utvecklats till cancer men där det finns risk att så sker utan behandling. Därför är det standard att kvinnorna behandlas genom att de påverkade delarna av livmodertappen, som är den nedersta delen av livmoderhalsen, tas bort. Omkring 10 000 kvinnor per år i Sverige diagnostiseras med allvarliga cellförändringar.
Det är känt sedan tidigare att behandlingen kan innebära negativa konsekvenser för kvinnor som föder barn efter behandling. Men det har inte studerats bland just svenska kvinnor i den här omfattningen tidigare.
Enligt den nya studien, som innehåller data mellan åren 1970 och 2018, var den genomsnittliga risken att kvinnan födde sitt barn för tidigt, alltså före graviditetsvecka 38, fördubblad för de som haft allvarlig cellförändring. Men tittar man på de senaste 20 åren har den risken minskat och ligger nu på 50 procent.
— Ett glädjande fynd är att risken att barn avlider eller drabbas av andra komplikationer som en följd av mycket tidig förlossning numera inte är större hos kvinnor som har behandlats för cellförändringar än andra. På 1980-talet var risken fördubblad, säger Björn Strander, docent i gynekolog och en av forskarna bakom studien.
Viktigt behandla
Den främsta förklaringen är att man nu skräddarsyr behandlingarna med hjälp av operationsmikroskop och kan på så vis spara frisk vävnad på livmodertappen betydligt bättre än förut.
Forskarna såg också en viss ökning vad gäller infektioner och sepsis, alltså bakterier i blodet hos nyfödda barn vars mammor haft cellförändringar. Denna risk har inte minskat över tid. Varför det är så vet inte forskarna men enligt Björn Strander tyder det på att livmodertappen ger något form av skydd.
Enligt både Björn Strander och Karin Glimskär Stålberg är det ingen tvekan om att allvarliga cellförändringar ska behandlas.
— Självklart, risken att det utvecklas till cancer är stor och de konsekvenser det i sin tur får för fertilitet och graviditet är betydligt mer allvarliga. För de allra flesta som behandlas går det bra. Men vi ska inte heller överbehandla och ta bort vävnad i onödan, det är en balansgång, säger Björn Strander.
Forskarna menar att kvinnor som genomgått behandling bör vara lite extra uppmärksamma när de blir gravida. Det är viktigt att barnmorska och läkare i mödravården känner till en behandling av cellförändringarna så att de kan hjälpa till att förhindra komplikationer.
En svaghet med studien är att det inte framgår av registren om kvinnorna faktiskt har genomgått behandling utan bara att de har CIN3. Men enligt Björn Strander har kvinnor med diagnosen CIN3 i princip alltid behandlats.