Sedan 2018 har övervikt och fetma bland barn ökat med 2,3 procentenheter och nu har drygt var fjärde 6–9-åring övervikt eller fetma. Det visar nya siffror från Folkhälsomyndigheten som jämför utvecklingen med covid-19-pandemin.

– Pandemin gick snabbt och fick stora konsekvenser. Utvecklingen med övervikt och fetma är ett långsamt växande problem men också väldigt allvarligt, säger Kenisha Russell Jonsson.

– Hur ska vi förändra det? Det är frågan som alla ställer sig.

Barn skjutsas runt

Diskussionen kring fetma handlar för mycket om enskilda personers levnadsvanor. Folk kan för lite om de strukturella faktorerna som leder till övervikt, säger Russell Jonsson. Bland annat blir det allt vanligare med föräldrar som skjutsar barn till skola och fritidsaktiviteter med bil. En transportsträcka där barn tidigare gjort av med energi genom att cykla eller gå.

Andra förklaringar till barns ökande vikt kan vara förändrade matnormer, mer stillasittande framför skärmar och att barnens fysiska utrymme att leka på har minskat.

– Skolgårdarna har krympt, så barnen har inte lika bra möjligheter att röra på sig under dagen jämfört med tidigare.

Svårare i skolan

Övervikt är en stor anledning till en ökning av flera sjukdomar: som typ 2-diabetes, flera cancerformer och hjärt- och kärlsjukdomar. Att ha övervikt är även stigmatiserat, det påverkar barns psykiska hälsa negativt och även chanserna att få godkända betyg, säger Kenisha Russell Jonsson.

– Studier visar på att fetma i barndomen kan påverka skolgången negativt.

Samtidigt finns det mycket som samhället kan göra för att komma åt problemet, säger hon.

– Mer rörelse under dagen, mer aktiv transport och tidigare insatser för att hjälpa barnen att förstå vad hälsosamma matvanor är.