Vulvodyni, även kallat vestibulit, innebär att den drabbade känner en intensiv smärta runt slidöppningen. Smärtan kan utlösas av samlag, beröring, mensskydd, kläder eller av att man cyklar eller rider. Tillståndet, som främst drabbar unga kvinnor, omges av mycket okunskap. Ofta får de drabbade vänta länge på rätt diagnos och rätt behandling.
– Det finns unga kvinnor som inte vet om att de har vulvodyni, de tror att det ska göra ont vid sex och låter bli att söka hjälp. Ofta får de här kvinnorna valsa runt en hel del i vården innan de får hjälp, säger Nina Bohm-Starke, överläkare och gynekolog på Danderyds sjukhus.
Nya riktlinjer
Det finns också stora skillnader i tillgången på behandling vid vulvodyni, framförallt mellan stad och landsbygd. Socialstyrelsen har därför tagit fram ett kunskapsstöd som ska underlätta för de drabbade att få effektiv hjälp. Det består bland annat av en checklista som ska underlätta diagnosen.
Tar det för lång tid att få hjälp riskerar vulvodynin att förvärras.
– Det är som med all smärta: Ju snabbare man får hjälp desto lättare är det att vända smärttillståndet, säger Nina Bohm-Starke.
Hon uppskattar att runt fyra, fem procent av alla kvinnor i fertil ålder kan lida av underlivssmärtor som vulvodyni. Men sannolikt finns det ett betydande mörkertal.
Finns hjälp
– Man kan ha olika svåra besvär, en del har lätta besvär och blir hjälpta av att få information och råd om vulvodyni. Andra kan behöva mer omfattade hjälp med både läkemedel, bäckenbottenträning och psykosexuell behandling, säger Nina Bohm-Starke.
För i dag finns det bra hjälp att få.
– Det finns väldigt mycket vi kan göra och många blir bra. Därför ska man söka hjälp om man tror att man lider av vulvodyni.
Med de nya riktlinjerna hoppas Nina Bohm-Starke också att vården får bättre kunskap om sjukdomen och hur den kan behandlas.
– Tanken är att det ska vara en hjälp till vården att ta hand om de här kvinnorna, säger hon.