Slutsatsen dras efter en studie där 50 ungdomar i åldern 13–16 år lottats till något av de två behandlingsalternativen. Innan behandlingen inleddes hade de ett BMI över 35.

"Vår studie visar att de unga tonåringarna klarar viktkirurgi minst lika bra som de lite äldre", säger kirurgiprofessor Torsten Olbers vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Ungdomarna som opererats vägde två år efteråt i snitt 30 procent mindre än förre operationen. För ungdomarna som i stället först fick pulverkost i åtta veckor och därefter intensiva insatser i form av tät kontakt med ett behandlingsteam blev viktnedgången inte lika bestående. De tappade först mycket i vikt, men behöll inte viktminskningen över tid.

De som opererats hade efter två år avsevärt förbättrade värden för blodsocker, blodfetter och inflammation i jämförelse med ungdomarna som fick den andra typen av behandling.

Däremot var det ingen skillnad i den psykiska hälsan mellan grupperna efter två år. Många tror att viktnedgång ska förbättra den mentala hälsan, konstaterar Kajsa Järvholm, docent i psykologi, vid Lunds universitet.

"Våra resultat visar tydligt att det inte är så och det är ett viktigt budskap att förmedla så att de ungdomar som opereras har rätt förväntningar", säger hon i pressutskicket.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet Child & Adolescent Health.