Boende vann – giftigt vatten kan ge skadestånd

Högsta domstolen ger invånarna i Kallinge och Ronneby rätt – det är en personskada att ha mycket höga halter av PFAS-ämnen i kroppen. Domen i HD öppnar för att det kommunala vattenbolaget nu ska betala skadestånd till de drabbade.

De boende vann. Två av de drabbade är Nahla Afzeliuz och mamma Ninnie Sjösten. Ninnie Sjösten är en av dem som stämt vattenbolaget.

De boende vann. Två av de drabbade är Nahla Afzeliuz och mamma Ninnie Sjösten. Ninnie Sjösten är en av dem som stämt vattenbolaget.

Foto: Johan Nilsson/TT

Hälsa2023-12-05 08:49

Det har gått nästan exakt tio år sedan Brantafors vattenverk i Kallinge stängdes efter att det kommunala vattenbolaget funnit höga halter av giftiga PFAS-ämnen – så kallade evighetskemikalier – i dricksvattnet.

Då påbörjade byinvånare den långa kampen för att ställa någon till ansvar och nu har Högsta domstolen kommit med sin dom. De höga halter av PFAS i blodet är en sådan "beaktansvärd fysisk försämring" att de drabbade har fått en personskada som kan ge rätt till skadestånd.

"De boende har genom dricksvattnet drabbats av höga halter av PFAS i blodet, vilket medför en förhöjd risk för vissa negativa hälsoeffekter och sjukdomar", förklarar Jonas Malmberg, domare i HD i ett pressmeddelande.

River upp hovrättens dom

Hovrätten ansåg, precis som tingsrätten, i sin dom för ett år sedan att de mycket höga halterna av PFAS-ämnen i kropparna får ses som en förändring av kropparna. Däremot ansåg hovrätten inte att enbart förekomsten av förhöjda halter av PFAS i blodet utgör en personskada och rev därmed upp tingsrättens dom.

HD anser visserligen att risken för framtida fysiska skador principiellt inte kan anses vara en personskada. Till skillnad från hovrätten menar dock HD att utredningen ger tillräckligt stöd för att dra slutsatsen att "ett sådant defekttillstånd" redan har uppkommit hos de drabbade i form av förhöjda halter av PFAS i blodet.

"Domstolens bedömning är att de höga halter PFAS som de boende har i blodet innebär en så beaktansvärd fysisk försämring av deras kroppar att de drabbats av ett fysiskt defekttillstånd som i skadeståndsrättslig mening är en personskada", säger Jonas Malmberg vidare.

Inte tagit ställning till skadestånd

HD har inte tagit ställning till i vilken utsträckning personskadorna har lett till några skadeföljder som ger de drabbade rätt till ersättning. Där väntar nu en ny process och en av PFAS-föreningens advokater har uppgett tidigare för TT att man hoppas kunna få till en dialog med kommunen om skadeståndet.

Domstolen beslutar även att invånarna som stämt det kommunala vattenbolaget inte behöver betala motpartens rättegångskostnader.

Fakta: PFAS

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 10 000 olika PFAS-ämnen.

PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.

I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar.

Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.

Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

Tillsammans med bland annat Tyskland och Danmark har Sverige lagt ett förslag om ett totalförbud av PFAS inom EU. Förbudet ska gälla produktion, användning, försäljning och import av PFAS. Det kan vara på plats först 2026–2027.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda ämnet PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Källor: Kemikalieinspektionen, Karolinska institutet, Arbets- och miljömedicin i Lund och Göteborg

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!