Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala behandlas årligen omkring 100–150 personer med ryggmärgsstimulering för nervsmärtor som uppkommit till exempel efter ett benbrott, operation eller diskbråck, enligt Landy.

I hela landet behandlas totalt cirka 400 patienter.

Behandlingen innebär att man lägger in elektroder kopplade till en stimulator vars pulser lindrar smärta. Patienten kan själv styra processen via en fjärrkontroll.

– Oftast behöver man inte göra något åt det. Men elektroderna kan flytta på sig, och då hamnar stimuleringen på fel plats. Då måste vi programmera om systemet, säger Landy.

Följs upp på distans

I vanliga fall måste patienten då ta sig till sjukhus. Men numera kan smärtlindringen följas upp och omprogrammeras också på distans.

– Vi bokar en tid. Patienten kopplar upp sig och ger oss tillåtelse att koppla upp oss på batteriet patienten har inopererat, säger Landy.

Genom fjärrstyrningen behöver patienter inte resa långa vägar – vilket är bra ur ett miljöperspektiv – och dessutom är det tids- och kostnadseffektivt, enligt Landy.

– Vi har haft patienter som varit i Spanien på semester. Då har de fått det fixat under sin semestervecka.

Måste godkännas

Enligt Landy var Akademiska sjukhuset ett av de första sjukhusen i Europa som fick prova metoden.

– Vi har nu ett tjugotal patienter som har det här systemet. Vi har tagit dem som bor längst bort för att testa att det verkligen fungerar.

Men Katarina Landy säger att användningsområdet är mycket bredare – även för dem som bor nära. Hon hoppas nu att det ska godkännas på bred front av regionen. I Luleå och Umeå har fjärrstyrningen redan godkänts.

Tekniken ägs av ett amerikanskt bolag.

– Det negativa skulle vara om systemet skulle hackas. Vad man skulle använda informationen till förstår jag inte, men det förstår man inte innan det är gjort.