En dropshippingbutik kan beskrivas som en sajt som säljer varor utan att ha egna produktlager. Butiken fungerar som en mellanhand och förmedlar varor från en utländsk exportör, som sedan skickar dem direkt till butikens kunder.

Kemikalieinspektionen har genomfört en granskning av 69 dropshippingbutiker – med nedslående resultat. Sammanlagt 67 av butikerna sålde varor med för höga halter av farliga ämnen.

– En hög andel av produkterna låg långt över gränsvärdena. Det är inte så att enskilda produkter är livsfarliga, det stora problemet är den sammanlagda exponeringen, att vi riskerar att omges mer och mer av farliga ämnen, säger Karin Rumar.

Saknar kunskap

I totalt 72 procent av alla analyserade produkter hittades för höga halter av bland annat bly, kadmium och ftalater.

Karin Rumar pekar på att nätbutikerna i regel är enkla att öppna och kräver små resurser att driva. Det gör i sin tur att ägarna långt ifrån alltid har tillräcklig kunskap om regler och om vad produkterna innehåller.

– Eftersom butikerna inte tar emot varorna själva undersöker de inte alltid dem innan försäljning. Det rör sig ofta om okunniga nya aktörer som lurats in i tron att de inte är ansvariga över de produkter de säljer, säger Karin Rumar.

Bland särskilda riskprodukter märks vissa typer av smycken och elektronikprodukter, som ibland också saknar CE-märkning.

– Billig elektronik, exempelvis hörlurar och usb-laddare. Sedan finns ofta kadmium i smycken som har svarta detaljer i sig, till exempel dödskallar i gothstil. Och så har vi mjuka plastvaror i pvc, såsom uppblåsbara badleksaker, simringar och pilatesbollar.

"Har inte en chans"

Myndigheten har också granskat konventionella nätbutiker med eget lager, samt marknadsplatser såsom Amazon. Även bland dessa ehandelstyper hittades farliga varor, men långt ifrån lika ofta som hos dropshippingbutikerna.

Karin Rumar råder konsumenter att alltid kolla upp säljaren.

– Jag vill nog säga att konsumenterna inte har den minsta chans att veta vad produkterna innehåller. För det krävs kemiska analyser. Men däremot kan de välja vilka aktörer de köper sina saker av.

– Jag vill ge rådet att alltid titta om säljaren har adressuppgifter på sin sida. Har de inga sådana skulle jag dra öronen åt mig, de måste kunna visa vilka de är. En annan sak är att granska produktbilden, ser man exakt samma bild på flera sidor så kan det röra sig om dropshipping, säger Karin Rumar.

Myndigheten har i sin granskning specifikt valt att undersöka produktkategorier som ofta innehåller skadliga ämnen.