Sömnstörningar hos barn och ungdomar Àr vanligt. SÄ mÄnga som 25 procent av barn och unga uppskattas lida av sömnproblem nÄgon gÄng under uppvÀxten. Samtidigt ökar anvÀndningen av sömnrelaterade lÀkemedel bland unga.
2011 skrevs sömnmedel och lugnande medel ut till 16 102 unga i Ă„ldern 0â19 Ă„r. 2021 var samma siffra 83 768. AlltsĂ„ ungefĂ€r fem gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga jĂ€mfört med tio Ă„r tidigare.
Melatonin Àr ett sömnhormon som finns naturligt i kroppen. Det Àr det vanligaste lÀkemedlet som ges till barn och ungdomar som lider av sömnsvÄrigheter.
ââJag vill inte skĂ€lla ut vĂ„rden och sĂ€ga att enskilda beslut Ă€r fel. Men barn och ungdomar Ă€r i en tid av livet dĂ€r man inte borde ha sĂ„dana hĂ€r sömnproblem, sĂ€ger Christian Benedict, universitetslektor i farmakologi och sömnforskare vid Uppsala universitet.
Ond cirkel
Det kan finnas en rad orsaker till att unga har problem med sömnen. Det kan handla om alltifrÄn stress och psykisk ohÀlsa, till förÀndringar i hjÀrnan under puberteten, stillasittande eller skÀrmanvÀndning.
ââDet finns mĂ„nga krav pĂ„ enstaka tonĂ„ringar i dag, efter ett tag gĂ„r det inte. Sömnbrist kan vara ett problem vid bakomliggande psykisk ohĂ€lsa, men det kan Ă€ven bidra till ökad psykisk ohĂ€lsa. Det blir en ond cirkel, sĂ€ger Christian Benedict.
Samtidigt har Àven förskrivningen av sömnmedel för vuxna ökat, en ökning som inte bara syns i Sverige.
ââVi har sett en ökning av sömnlĂ€kemedel totalt. Men framförallt har vi sett en explosionsartad ökning av melatonin i stora delar av vĂ€stvĂ€rlden, sĂ€ger Kristina Tedroff, docent vid Karolinska institutet, specialist i barnneurologi och överlĂ€kare inom BUP Region Stockholm.
Att ge sömnmedel och lugnande medel ska aldrig vara ett förstahandsalternativ i behandlingen av barn och unga. I stÀllet ska man först fÄ hjÀlp med rÄd, sömnhygien och psykologisk behandling. Om inte det rÀcker kan en kortvarig behandling av melatonin övervÀgas, enligt LÀkemedelsverkets behandlingsrekommendation.
Samtidigt finns det fÄ studier pÄ i övrigt friska barns anvÀndande av melatonin, och lÄngtidseffekterna Àr inte kÀnda.
"Inte utprovade pÄ barn"
Kristina Tedroff tycker att melatonin skrivs ut alltför lÀttvindigt till barn. Hon har i sin forskning kunnat se att till och med barn i förskoleÄldern anvÀnder melatonin lÀnge, i mÄnga fall i flera Är.
ââDet skrivs ut för lĂ€tt, i alldeles för lĂ„nga perioder. Det handlar om lĂ„nga, sammanhĂ€ngande perioder av preparat som inte Ă€r utprovade för barn och dĂ€r vi inte vet nĂ„got om lĂ„ngtidseffekterna, sĂ€ger hon.
En grupp som ofta fÄr melatonin för att fÄ bukt med sina sömnproblem Àr barn som lider av adhd eller autism eller nÄgon annan neuropsykiatrisk diagnos.
Jan Hedner Àr professor och överlÀkare i sömnmedicinska sjukdomar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han vill lyfta fram att lÀkemedlet trots allt kan hjÀlpa mÄnga unga i deras vardag. Han ger exempel pÄ en ung kille med adhd-diagnos som han trÀffat samma dag och som lidit av svÄra insomningsproblem.
ââHan gick och lade sig ungefĂ€r vid tolv pĂ„ natten, lyckades somna först vid 03 och hade en vĂ€ckarklocka som ringde vid halv sju. DĂ„ har man ett stort problem med sen dygnsfas. Detta kan vara ett typiskt fall dĂ€r man mĂ„ste göra nĂ„got. DĂ„ provar man inte sĂ€llan melatonin. DĂ€r Ă€r vĂ„r praktiska erfarenhet att melatonin kan fungera bra, sĂ€ger Jan Hedner.
Inte bara tyst, mörkt och svalt
Sömnforskarna Christian Benedict och Kristina Tedroff lyfter fram vikten av att jobba Ànnu mer med sömnhygien för barn och unga.
ââI alla rekommendationer sĂ„ anger man att förstahandsbehandlingen Ă€r sömnhygienrĂ„d. De Ă€r mycket mer detaljerade Ă€n vad mĂ„nga förstĂ„r. Det Ă€r inte bara att det ska vara tyst, mörkt och svalt. Det handlar om en massa komponenter, sĂ€ger Kristina Tedroff.