Kvinnor som upplever vallningar, svettningar och sömnbesvär i klimakteriet kan behandlas med MHT (menopausal hormonbehandling). Men efter att en stor studie i början av 2000-talet visade att hormonbehandling kan öka risken för bröstcancer och hjärtkärlsjukdom minskade förskrivningen av hormoner kraftigt. Sedan dess har den legat kvar på en låg nivå trots att andra studier har motsagt de tidigare resultaten.
– Så länge man behandlar kvinnor yngre än 60 år ser man ingen ökad risk för hjärtkärlsjukdom, vilket vi nu framhåller i Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer, säger Viveca Odlind, tidigare professor i obstetrik och gynekologi och senior expert på Läkemedelsverket.
Orättvis fördelning
Rekommendationerna bygger på ny forskning och syftar till att öka kunskapen främst bland allmänläkare. Viveca Odlind berättar att tillgången till hormonbehandling i klimakteriet är mycket ojämnt fördelad över Sverige. Framförallt är det gynekologer som hittills har skrivit ut läkemedlen.
– Gynekologer finns oftast i storstäderna och det är oftare kvinnor i storstäderna som får behandling medan de ute i landet blir utan, säger hon.
Det är nästan dubbelt så vanligt med hormonbehandling i Stockholm som i Värmland. Läkemedelsverket hoppas att de nya behandlingsrekommendationerna ska göra att även fler allmänläkare ute i landet vågar skriva ut MHT.
– Det finns ingen anledning att vara restriktiv med hormonbehandling. Det är ett godkänt läkemedel som dessutom är otroligt effektivt. För de allra flesta kvinnor överväger nyttan med behandlingen eventuella risker, säger Viveca Odlind.
Plåster snällare än piller
Hormonbehandling kan visserligen innebära en högre risk för bröstcancer och blodpropp. Men, skriver Läkemedelsverket, risken för blodpropp ökar framför allt när man tar hormonet som en tablett via munnen.
– Det gäller inte hormoner som som tas upp via huden som gel eller plåster. De ger inte samma riskökning för blodpropp, säger Viveca Odlind.
När det gäller bröstcancer ökar risken ju längre tid man behandlas. Man bör därför behandla så kort tid som möjligt. Men inte alltid:
– Mot bakgrund av den lilla risken är det ändå rimligt att de kvinnor som har det besvärligt får hormoner så länge de behöver. Så länge man har besvär som påverkar livskvaliteten negativt bör man få behandling om man så vill, säger Viveca Odlind.
Förebygger sjukdom
– Men man ska så klart inte behandlas i onödan heller, tillägger hon.
I de nya rekommendationerna trycker Läkemedelsverket också på att kvinnor som kommer i klimakteriet före 40 års ålder och kvinnor som kommer i menopausen före 45 års ålder, bör erbjudas förebyggande behandling med hormoner. Menopaus innebär att menstruationen har upphört sedan minst ett år tillbaka.
– I de här fallen har man en östrogenbrist som kan påverka hälsan negativt. Man bör därför få behandling tills man uppnår åldern för en normal menopaus, vilket är vid 52 års ålder.
Förebyggande behandling kan bland annat minska risken för osteoporos (benskörhet) och hjärtsjukdom hos kvinnor som kommer tidigt i menopausen. Det kan även ge ett visst skydd mot demens.