Personer som har blodgrupp A, B eller AB löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, som blodproppar, jämfört med personer som har blodgrupp 0.
Men eftersom vi ärver två arvsanlag, ett från mamma och ett från pappa, kan en person med exempelvis blodgrupp A, antingen vara AA eller A0, eftersom A-genen "maskerar" 0-genen. Om en person som bär på anlagen A0 testar sig på traditionellt vis med hjälp av ett blodprov, får alltså personen svaret att hen har blodgrupp A, precis som en person som bär på anlagen AA.
Men nu visar forskning vid Uppsala universitet att huruvida vi bär på ett eller två anlag för A eller B, har stor betydelse för sjukdomsrisken.
"Det är stor skillnad. Det är kort sagt dubbelt så hög risk risk att få blodpropp om man bär på två kopior av A eller B än bara en", säger Julia Höglund, doktorand vid Uppsala universitet och försteförfattare till den aktuella studien, i ett pressmeddelande.
Därför är ett genetiskt test bättre på att avgöra sjukdomsrisken, än ett vanligt blodgruppstest, skriver forskarna. Eftersom man i samband med ett sådant test kontrollerar båda arvsanlagen.
"Det syns inte vid ett vanligt blodprov, eftersom både A och B maskerar 0-genen. Däremot spelar vilka anlag man har stor roll för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Om det här (gentester) var standardmetoden för patienter skulle det avsevärt förbättra möjligheterna att hitta patienterna med störst risk", säger Julia Höglund.
Studien presenteras i American Journal of Hematology.