WHO:s nya klassificering – ett internationellt hälsonödläge – av det senaste utbrottet av apkoppor beror på att organisationen har uppmärksammat smittspridningen som ett potentiellt folkhälsoproblem och vill uppmana länder till att minska risken för ytterligare smittspridning, enligt Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.
Det är den sjunde utlysningen om ett internationellt hälsonödläge på 13 år, och då har virus varit orsaken till samtliga.
– WHO anser att länders smittskydd behöver se över sina rutiner, uppmärksamma viruset ännu mer och smittspåra för att förhindra att smittspridningen eskalerar, säger Niklas Arnberg.
Med över två års coronapandemi i bagaget kan WHO:s besked kännas oroande för många. Risken för att apkoppsviruset blir lika smittsamt som covid-19 är låg, men den finns.
Olika virus
Till att börja med är coronaviruset och apkoppsviruset olika slags virus. Apkoppsviruset är ett dna-virus, som muterar betydligt långsammare jämfört med coronaviruset som är ett rna-virus. Än så länge verkar apkoppsviruset inte vara luftburet eller spridas genom droppsmitta. Risken för att apkoppsviruset ska mutera till att bli luftburet och spridas genom droppsmitta – och därmed bli lika smittsamt som coronaviruset – är därmed förhållandevis liten.
– Det går däremot inte att utesluta att det kan göra det. Det finns andra dna-virus som är luftburna, som vattkoppor, säger Niklas Arnberg.
Att liknande restriktioner och rekommendationer som infördes under coronapandemin – som till exempel för resande eller om att bära munskydd och att hålla avstånd – även kommer att införas för att förhindra smittspridning av apkoppor betraktar Niklas Arnberg som väldigt avlägset, om det ens någonsin kommer att ske.
– Det här viruset är än så länge dåligt på att smitta mellan människor och det krävs väldigt nära, sannolikt fysisk kontakt. Det skulle vara om viruset förändras väldigt mycket, vilket det skulle kunna göra om det förökar sig i människor med dåligt immunförsvar som inte kan ta hand om infektionen. Då får viruset fler chanser på sig att mutera, säger han.
Smittar vid nära kontakt
Apkoppor smittar framförallt vid nära fysisk kontakt med en person som har smittats. Särskilt hög smittrisk är då vid fysiska sexuella kontakter, eller andra nära hudkontakter, med en smittad person, enligt Folkhälsomyndigheten (FHM). Av de rapporterade fallen utgörs 98 procent av män som har sex med män, enligt WHO.
Totalt har över 16 000 fall av apkoppor upptäckts i 75 länder och fem dödsfall har rapporterats under det nuvarande utbrottet, enligt WHO. 77 fall av smittan har konstaterats i Sverige till och med den 21 juli i år, enligt FHM. Symtomen är ofta milda men kan bli allvarliga hos personer i riskgrupper.
Runt 40 procent av alla svenska fall bedöms ha blivit smittade inom landet, resten i andra länder. Sjukdomen har tidigare förekommit i västra och centrala Afrika, enligt FHM. I övriga delar av världen har tidigare få fall rapporterats.
– Skillnaden på det här utbrottet från tidigare är att det har spridits utanför den afrikanska kontinenten till väldigt många länder, säger Niklas Arnberg.
Vaccin för alla inte så troligt
Det finns läkemedel som verkar ha viss effekt mot infektionen och som kan användas vid allvarlig sjukdom, som vaccin mot smittkoppor.
I veckan mottog Sverige 2 700 doser vaccin via EU. När vaccinet inte kommer att räcka till alla kommer personer som har exponerats för viruset att prioriteras, enligt FHM.
– Tanken är att man ska ge vaccinet ganska snabbt efter att personen har exponerats. Det är för att hinna utveckla ytterligare antikroppar mot viruset innan det har gjort en riktigt sjuk, säger Niklas Arnberg.
Men att hela befolkningen skulle behöva vaccineras, så som mot covid-19, ser inte Niklas Arnberg som något som kan bli aktuellt.
– Det ska mycket till i så fall. Viruset måste förändras radikalt till att bli droppsmitte- eller luftburet och bli mycket mer smittsamt.