– Det är för att skydda människors hälsa, säger Anneli Kylén, miljöingenjör på Länsstyrelsen i Västra Götaland, till radion.

Syftet är att kunna bedöma behov av eventuell sanering. Enligt Naturvårdsverket går det i många fall att identifiera ansvariga för föroreningarna och ställa krav om att de ska sanera. Att få bort PFAS från förorenade områden är dock både mycket svårt och kostsamt.

PFAS-ämnen används i exempelvis stekpannor, textilier, livsmedelsförpackningar och brandskum. De påverkar hälsan negativt på flera sätt, bland annat ökar de risken för vissa cancerformer och påverkar blodfetter och fosterutveckling.

Kartläggningen är en del av ett regeringsuppdrag om PFAS-förorenade områden som Naturvårdsverket har tillsammans med fler myndigheter.

Just nu prövar Högsta domstolen det så kallade PFAS-målet i Ronneby, som handlar om i fall ett kommunalt vattenbolag är skyldigt att betala skadestånd till invånare som fått sitt dricksvatten förorenat med PFAS.