Klyftor i samhället märks på folkhälsan

Folkhälsan i Sverige har förbättrats. Vi lever längre, röker mindre och dödligheten i cancer och stroke har gått ner. Men skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är stora.

I Folkhälsomyndighetens årliga rapport om folkhälsan i Sverige går mycket åt rätt håll. Men det märks tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Arkivbild.

I Folkhälsomyndighetens årliga rapport om folkhälsan i Sverige går mycket åt rätt håll. Men det märks tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Hälsa2023-03-30 08:24

I Folkhälsomyndighetens årliga rapport om folkhälsan i Sverige går mycket åt rätt håll.

Risken att dö innan 65 års ålder har minskat, riskkonsumtionen av alkohol bland män och yngre kvinnor har gått ner och befolkningen uppfattar generellt sin hälsa som god.

Men Folkhälsomyndigheten ser samtidigt en tydlig koppling mellan ekonomisk utsatthet och hälsa. I gruppen med en lägre socioekonomisk position röker fler, den fysiska aktiviteten är lägre och fler dör innan pensionsåldern.

För kvinnor utan gymnasieutbildning har medellivslängden till och med sjunkit.

– Det går helt enkelt inte i rätt riktning i alla grupper i samhället, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten till Sveriges Radio.

Kvinnor upplever generellt en sämre hälsa än män. Speciellt yngre kvinnor svarar att de har olika former av psykiska besvär – som stress, lätta besvär av ängslan, oro eller ångest – jämfört med andra åldersgrupper.

Fakta: Några resultat från rapporten

Den dagliga tobaksrökningen minskade mellan 2006–2022 bland både kvinnor och män, i alla åldersgrupper och alla utbildningsgrupper.

16 procent av befolkningen uppgav att de hade en riskkonsumtion av alkohol. Fler män än kvinnor uppgav riskkonsumtion, men andelen minskade. Bland både kvinnor och män mellan 16-29 år halverades nästan riskkonsumtionen. Bland de äldsta var uppgången särskilt tydlig bland kvinnor.

Andelen personer som ägnade sig åt pulshöjande aktivitet 150 minuter i veckan steg mellan 2016-2022. Skillnaden var liten mellan kvinnor och män.

Fler kvinnor än män uppgav att de hade psykiska besvär. Bland kvinnor 16–29 år uppgav 50 procent att de hade lätta besvär av ängslan, oro eller ångest och 37 procent att de hade problem med stress.

Källa: Folkhälsomyndighetens "Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2023".

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!