Omkring fyra procent av befolkningen beräknas ha tarmstörningen IBS, som ger ont i magen och diarré – eller förstoppning. På svenska kan problemet kallas överkänslig tarm.
En grupp kolhydrater som tas upp i sammanhanget kallas "fodmaps", med en engelsk förkortning. Det är kolhydrater som inte bryts ner och absorberas av tunntarmen, utan i stället går vidare till tjocktarmen och reagerar med bakterier där. De finns till exempel i lök och vissa andra grönsaker, visst grovt bröd och mjölkprodukter.
Intag av fodmaps har ofta visats förvärra IBS-symtom.
Bara liten effekt
I den nya studien, som gjorts av Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap och Uppsala universitet, antog forskarna att fodmaps skulle ge en allmänt negativ effekt. Så blev det också. Men förändringen var så liten att den på gruppnivå inte bedöms vara relevant i praktiken.
– Det var en stor överraskning, säger Rikard Landberg, professor vid Chalmers tekniska högskola.
Ett stort intag av gluten gav ingen effekt alls på studiens 110 IBS-patienter som grupp. Det var däremot väntat.
Studien gjordes som ett stort blindtest, där deltagarna under tre åtskilda veckor fick äta risgrynsgröt av tre sorter: en sort med mycket gluten, en sort med mycket fodmaps, och en neutral gröt som jämförelse.
Blindtest
Testpersonerna visste inte vilken sort som var vilken. Det lyfts fram som en styrka i studien.
– Om personerna visste att de fick gluten, kanske resultatet hade blivit ett annat, säger Rikard Landberg.
Resultatet pekar på att psykologiska faktorer behöver uppmärksammas mer än hittills i forskningen om IBS.
– Det är ett känt problem att IBS-patienter blir sämre om de upplever stress, säger Landberg.
– Det finns en stark kommunikation mellan hjärnan och magen, tillägger han.
Vad som orsakar IBS är ännu okänt. Förmodligen finns flera bakomliggande faktorer. Stress och oro kan utlösa besvär, men ses inte som en orsak till sjukdomen.
Hitta kategorier
IBS-studien gav tydliga resultat om gluten och fodmaps för gruppen som helhet. Men vissa individer reagerade markant annorlunda.
Och där fortsätter forskningen. Studien ingår i ett större projekt för att se om individer kan delas in i kategorier som grundas på ämnesomsättning och tarmflora, kallade "metabotyper". Kategorierna reagerar olika på olika kost.
Tanken är att hitta ämnen i kroppen som kan säga vilken metabotyp personen tillhör, så att man kan ge mer individanpassade kostråd om exempelvis gluten.
Vissa faktorer bakom metabotyperna är ärftliga, medan andra beror på livsstil, enligt forskarnas teori. Förändrad kost och nya levnadsvanor kan då leda till att man övergår från en metabotyp till en annan. Men dit har vetenskapen en bit kvar.