Lungcancer är en av de cancerdiagnoser med störst skillnader mellan hög- och lågutbildade. För kvinnor var antalet drabbade i snitt 2,5 gånger högre bland dem som enbart hade grundskola som utbildning, jämfört med dem som hade studerat efter gymnasiet.
Det visar siffror från Cancerregistret 2017–2021 som Cancerfonden redovisar. En orsak är att rökning, som är den största riskfaktorn för lungcancer, är vanligare bland lågutbildade.
Även tjocktarmscancer var vanligare bland lågutbildade.
För högutbildade är det vanligare att få diagnoserna hudcancer (malignt melanom), liksom prostatacancer och bröstcancer. En av orsakerna till detta är att personer med högre utbildning är mer benägna att gå på screening och att söka vård, vilket gör att cancern upptäcks i högre grad.
Överlevnaden i cancer påverkas också av utbildningsnivå. Fler högutbildade lever fortsatt fem år efter diagnos.
"Ska vi besegra cancer kommer det inte räcka med att hitta rätt mediciner och behandlingar. Det politiska ansvaret för att vi har den här stora ojämlikheten i Sverige är enormt", säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden, i ett pressmeddelande.
Grundskola | Gymnasium | Eftergymnasial | |
Tjocktarmscancer | 45 | 44 | 38 |
Ändtarm och anus | 25 | 24 | 21 |
Lungcancer | 76 | 54 | 31 |
Bröstcancer | 274 | 309 | 334 |
Kvinnliga könsorgan | 81 | 79 | 68 |
Malignt melanom | 36 | 58 | 62 |
Övrig cancer | 239 | 206 | 179 |
Grundskola | Gymnasium | Eftergymnasial | |
Tjocktarmscancer | 50 | 46 | 43 |
Ändtarm och anus | 35 | 32 | 29 |
Lungcancer | 56 | 41 | 23 |
Prostata | 234 | 253 | 271 |
Malignt melanom | 43 | 57 | 70 |
Övrig cancer | 331 | 295 | 254 |