Man i medelåldern och sliten, kraftlös och trött? En eller ett par nätsökningar bort finner du sannolikt "svaret" på problemet: brist på testosteron.
I flera år har det manliga könshormonet sagts kunna bromsa ålderstecken som trötthet, bukfetma, minskad sexuell lust och impotens.
De senaste tio åren har utskrivningen av könshormonet fördubblats, enligt siffror från Socialstyrelsen.
Har testosteronbrist blivit så mycket vanligare? Nej, är svaret från Mikael Lehtihet, docent, överläkare och endokrinolog vid St Görans sjukhus i Stockholm.
Trenden drivs av läkemedelsindustrin, och läkare lierade med den, hävdar han.
– Det här är ingen folksjukdom. Testosteronbrist är extremt ovanligt, men medier och företagen vill få det till att det är jättevanligt, säger Mikael Lehtihet.
Tolkar fel
I dag finns en uppsjö av företag som erbjuder män att mäta sitt testosteron. Men många tolkar sina provsvar fel, enligt Mikael Lehtihet.
– Om vi säger att vi har ett normalvärde som ligger mellan 10–30 (nmol/L), och så är svaret 12. Då tänker de flesta killar "oj vad lågt – tänk hur jag hade mått om jag hade haft 30". Men vad killarna inte förstår är att testosteronvärdet i sig är ganska oväsentligt eftersom det hänger ihop med så mycket annat.
Värdet är beroende av vilken känslighet man har för hormonet, förklarar han. Ett lågt värde kan bero på en bra känslighet, och kan därmed vara bättre än ett högt värde, som i sin tur kan signalera en dålig känslighet för hormonet.
– En i övrigt frisk kille eller man – han har inte testosteronbrist. Oftast är det antingen medfött, eller på grund av en underliggande sjukdom.
"Läkare överförskriver"
Testosteron ökar mest bland män i 20-årsåldern, medan konsumtionen är störst bland män över 50.
– Män i 50-årsåldern, de är lite bekvämare, de åker bil till jobbet, de äter mer gott, dricker kanske mer alkohol, går upp i vikt. Men man vill ändå vara som om man vore 20. Många tror att de kan stoppa stagnationen och att testosteron kan vara svaret, säger Mikael Lehtihet.
TT: Det här är testosteron som förskrivits av läkare – är det de som gör fel?
– Det är doktorer som skriver ut för mycket. Privata läkare som inte ens är specialister skriver ut mängder. Och förr eller senare kommer ofta de här patienterna till mig – de fall där man inte längre vill ta ansvar för patienter som fått testosteron.
Testosterontrenden kommer ursprungligen från USA, där könshormonet skrevs ut i stora mängder under början av 2010-talet, berättar Stefan Arver, överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset.
Omfattande studier visade dock inte någon särskild nytta med behandlingen hos många patienter. Exempelvis förbättrades varken sexlust eller potens.
– Det gav en bild av att det inte är någon idé att förskriva testosteron som något allmänt förstärkande, uppiggande, prestationshöjande läkemedel, säger Stefan Arver.
Mytomspunnet
Han konstaterar att testosteron fått en närmast mytisk ställning inom folkmedvetandet med uttryck som "testosteronstinna hannar" eller att "rummet stank av testosteron".
Paradoxalt nog kan det bidra till att män som verkligen behöver det blir utan hjälp. Stefan Arver bedömer att uppemot 70 000 svenska män kan lida av faktisk testosteronbrist, men bara cirka 23 000 fick könshormonet på recept i fjol.
– Testosteron har blivit lite av en "shady business" och då känner sig läkare kanske mindre benägna att skriva ut det eftersom de kan bli kritiserade för det, säger Stefan Arver.
TT: Kan behandlingen vara skadlig?
– Ja det kan den. Den kräver att man har en bra uppföljning och verkligen ser att testosteronnivåerna i kroppen hamnar där de ska och att det inte är några andra sjukdomsprocesser som påverkas. En vanlig biverkan när man överbehandlar är höga blodvärden, alltså att blodet blir tjockare, vilket är jobbigare för hjärtat men kanske också ökar risken för blodproppar, säger Stefan Arver.
Svart marknad
Mikael Lehtihet bedömer samtidigt att antalet män som tar testosteron är betydligt högre än vad de officiella siffrorna visar. Det finns också en svart marknad där könshormonet köps direkt på nätet utan läkares inblandning.
Riskerna med att köpa på obskyra sajter är dock stora, varnar Läkemedelsverket.
– Kunden tror att den köper en kliniskt testad produkt när den i själva verket kan vara hemmatillverkad. Det kan vara för mycket eller för lite aktiv substans och väldigt svårt att dosera rätt. Det finns också risk att man får i sig föroreningar, vilket är extra allvarligt när det gäller injektionsprodukter, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.
Mikael Lehtihet konstaterar att det är svårt att avliva myterna kring testosteronet.
– Att testosteron får en att må bättre i början – det är sant. Men sen är det ofta så att man måste öka dosen, och när man ska lägga av med det mår man sämre, säger Mikael Lehtihet.
Ingen superkille
Det är också oklart vilka långtidseffekterna är för män som tar testosteron utan att egentligen ha en brist.
– Ser vi på dem som dopar sig ligger de många gånger på mellan 100–200 i testosteronvärde. Vad händer på sikt när man ligger på ett sånt värde? Det vet vi inte.
TT: Vad är ditt råd till män som funderar på om testosteron är en lösning för dem?
– Det är sällan det. Man mår ofta bättre initialt, men kommer till slut till en platå när kroppen vänjer sig. De som kraschar gör det när de slutar – då kommer depression, självmordstankar, man tappar helt lusten, musklerna försvinner. Man är inte den där superkillen längre, säger Mikael Lehtihet.