Små partiklar, av typen PM2.5, kan till exempel vara en biprodukt från fordonsavgaser eller kolkraftverk. Partiklarnas storlek gör att de kan ta sig djupt ner i luftvägarna, något som ökar risken för luftrörskatarr, astma och lungsjukdomar.

Enligt EEA har koncentrationen av partiklarna överstigit Världshälsoorganisationens rekommendation – och miljöbyrån anser att många av dödsfallen hade kunnat undvikas om rekommendationen hade uppfyllts.

Antalet döda till följd av luftföroreningar 2021 är något högre än 2020 då samma slags luftföroreningar bidrog till nästan 240 000 personers död.

Men på lång sikt är trenden i stort positiv. Mellan 2005 och 2021 minskade antalet förtida dödsfall till följd av luftföroreningar med 41 punkter, enligt rapporten.

EEA framhåller dock att luftföroreningar fortsätter att vara det största miljöhotet för européernas hälsa. Trots stora framsteg "förblir luftföroreningarnas inverkan på vår hälsa fortfarande för hög, vilket resulterar i dödsfall och sjukdomar som kan hänföras till luftföroreningar", säger Leena Ylä-Mononen, EEA:s verkställande direktör, i rapporten.