Forskarnas slutsats är att barn till mammor med fetma, vilket definieras som BMI över 30, hade över tre gånger högre risk att diagnostiseras med fettlever jämfört med barn vars mammor var normalviktiga under graviditeten.

Studien har gjorts av Karolinska institutet och Harvard University och publiceras i tidskriften Journal of Hepatology.

"Fynden är viktiga eftersom fetma blir allt vanligare i ung ålder och fettlever som beror på övervikt ökar i världen. Om en tendens till fetma och fettlever kan 'ärvas' så kan det ha konsekvenser för folkhälsan", säger studiens huvudförfattare Hannes Hagström, docent vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Huddinge, i ett pressmeddelande.

165 barn och unga

Undersökningen är en registerstudie där forskarna med hjälp av leverbiopsier från samtliga Sveriges patologavdelningar identifierade alla barn och vuxna födda efter 1992 som har fått diagnosen icke-alkoholrelaterad fettlever. Medianåldern för de totalt 165 patienterna var tolv år och drygt 60 procent var pojkar.

Forskarna jämförde deras mammors BMI under graviditeten med en kontrollgrupp. Den ökade risken för fettlever fanns kvar även efter att faktorer som utbildning, rökning och födelseland räknats in.

Oklar biologisk effekt

En brist i den nya studien är att det saknas information om matintag, diet och fysisk aktivitet, eftersom den informationen inte finns i svenska register.

"Vi kan inte säkert säga om fyndet är en biologisk effekt av fetma hos modern på det växande fostret, eller om det till exempel finns socioekonomiska förklaringar såsom ett ökat energiintag och en ohälsosam livsstil efter födseln. Men hur som helst bör blivande mödrar med fetma få rådgivning kring hur de kan minska risken för att barnet utvecklar fettlever senare i livet", säger Hannes Hagström.