Melatonin är ett hormon som kontrollerar sömn- och vakenhet. Det är det vanligaste läkemedlet bland barn och unga med sömnsvårigheter. I Sverige har användningen ökat kraftigt de senaste åren.
Eftersom många av de som får melatonin förskrivet har någon form av psykiatrisk diagnos ville forskare från Karolinska institutet i Stockholm ta reda på om behandlingen påverkar barn och ungas självskadebeteende.
– Tidigare studier har tittat på hur andra läkemedel, som antidepressiva, påverkar risken för självskadebeteende men ingen har undersökt effekten av melatonin på samma noggranna sätt, säger Sarah Bergen, forskare inom medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet och studiens huvudförfattare.
Stor skillnad
Totalt ingick omkring 25 500 individer mellan 6 och 18 år som fått melatonin förskrivet. Av dessa hade 87 procent minst en psykiatrisk diagnos som adhd, ångest, eller depression.
När forskarna jämförde förekomsten av självskadebeteende hos samma individer före och efter att de fått melatonin förskrivet såg de en skillnad. Risken för självskada ökade före förskrivning av melatonin och minskade månaderna efter att behandlingen påbörjats, särskilt hos flickor. Eftersom individerna jämfördes med sig själva kunde forskarna kontrollera för bakgrundsfaktorer som kan påverka sambanden, som genetik, sömnbesvärens svårighetsgrad eller psykiatriska diagnoser.
Som exempel minskade risken att flickor skulle förgifta sig avsiktligt med hälften de första månaderna efter melatoninbehandlingen jämfört med tiden innan.
– Vi kan inte säga att det är melatoninet som minskar risken för självskadebeteende, det kan vara att patienterna också fått annan behandling som beteendeterapi som vi inte känner till, med det pekar mot en koppling, säger Sarah Bergen.
Utan antidepressiva
Vissa av studiedeltagarna hade också fått antidepressiva läkemedel förskrivna. Men även när forskarna plockade bort dem från analysen så kvarstod resultatet. Det pekar mot att melatoninet skulle kunna påverka risken på ett positivt sätt.
– Det är helt enkelt så att alla tar bättre beslut om man sover bättre. Det handlar om vad man äter, hur man presterar i skolan och troligen även om man väljer att skada sig själv eller inte, säger Sarah Bergen.
Bland de självskadebeteenden som förekom handlade 57 procent om någon form av förgiftning och 34 procent om skärskador. Uppgifterna från studien kommer från åren 2006 till 2013.
Studien har publicerats i tidskriften The Journal of Child Psychology and Psychiatry. Två av forskarna bakom studien är anställda på läkemedelsföretaget Johnson & Johnson.