– Vi har tittat på både klimatavtryck och näringstätheten för ett stort antal sjömatsarter och jämfört med kött. Då ser vi att många av dem är bättre än rött kött och kyckling, säger Elinor Hallström, en av forskarna bakom studien.
Hon är till vardags forskare inom hållbar nutrition på forskningsinstitutet Rise. I studien som publicerats i Communications Earth and Environment, har hon tillsammans med forskare från Rise och Dalhousie University i Kanada analyserat 41 arter av sjömat, det vill säga fisk och skaldjur. Både odlade och vildfångade ingick i analysen.
Makrill och sill i topp
I topp, med lägst klimatpåverkan i förhållande till näringsinnehåll, hamnar sill, makrill och ansjovis, vildfångad lax och odlade musslor och ostron.
– Man pratar ofta om att vi behöver ställa om till mer växtbaserad mat för minskad klimatpåverkan och bättre hälsa vilket stämmer. Men det är viktigt att komma ihåg att även ett byte från kött mot vissa typer av sjömat kan ge stora vinster, säger Elinor Hallström.
Men det gäller inte alla sorter. Enligt forskarnas beräkningar kan till exempel räkor och hummer bidra med högre klimatpåverkan än både kyckling och fläskkött.
– Det förklaras till stor del av att skaldjur lever på botten och det går åt mer bränsle när de fångas än för arter som lever närmre ytan som sill och makrill. Dessutom är den ätbara delen av skaldjur förhållandevis liten jämfört med många fiskar, säger Elinor Hallström.
Transport inte inräknat
I studien har forskarna tittat på klimatpåverkan från primärproduktionen, det vill säga utsläpp från fångst och odling. Däremot tog de inte med transporter, kylning och eventuellt svinn senare i livsmedelskedjan i beräkningarna. De har inte heller i den här analysen tagit med risk för utfiskning eller påverkan på ekosystem.
– Det finns många olika perspektiv att ta hänsyn till. I den här studien tittar vi på klimatpåverkan och näringsinnehåll. I Sverige äter vi mindre fisk och skaldjur än vad som rekommenderas ur ett hälsoperspektiv och vi hoppas att vår forskning ska ge vägledning mot vad som är mer och mindre hållbara val av sjömat, säger Elinor Hallström.
Den nya studien har ett globalt fokus men tidigare har Elinor Hallström och forskarkollegor gjort en motsvarande analys med svenskt fokus. Även i den såg de att sill och makrill var de mest klimat- och näringsmässigt smarta alternativen.
– En viktig aspekt är att en stor del av den sjömat som faller bäst ut i vår analys blir inte människoföda utan djurfoder. Vi behöver välja mer hållbara livsmedel på tallriken men vi kan också bli bättre på att ta tillvara det vi fångar.