Blir vi friskare av att äta mycket frukt och grönt? Är det farligt för hjärtat att äta rött kött? Det finns otaliga budskap om hur vår livsstil påverkar vår hälsa. Men hur robusta är egentligen sambanden?

Det frågade sig ett stort antal forskare vid University of Washington’s School of Medicine. De har utvecklat en ny beräkningsmodell för riskkalkyler kopplat till olika företeelser som kopplas till vår livsstil. De publicerar sin modell i tidskriften Nature Medicine tillsammans med ett stort antal studier där modellen använts.

Rökning starkt kopplat till cancer

Forskarnas slutsats är att sambandet mellan en ökad risk för sjukdom och till exempel en diet är svagare än vad forskningen tidigare antagit.

Men vissa saker kvarstår. Att rökning ger en ökad risk för lungcancer och att högt blodtryck kopplas till en ökad risk för hjärtinfarkt och kärlkramp, står klart även efter att deras modell använts. Att äta lite frukt och grönt ger en viss ökad risk för hjärt-kärlsjukdom men kopplingen är svag.

Däremot hittar de en väldigt svag koppling mellan att äta rött processat kött och en ökad risk för sådan sjukdom.

Forskarna har använt redan publicerade studier för att avgöra hur starkt ett samband är. Beroende på styrkan har de klassat olika livsstilsfaktorers betydelse för en sjukdom genom att ge det mellan en och fem stjärnor. En stjärna innebär att det kanske inte finns något särställt samband, två stjärnor att beteendet kopplas till mellan 0 och 15 procents förändring, och fem stjärnor att ett beteende leder till en förändrad risk med minst 85 procents säkerhet.

Öppet för alla

"Det har funnits omfattande forskning om samband mellan olika risker och hälsoutfall men fynden skiljer sig ofta mycket mellan olika studier. Ett av målen med att ta fram stjärnsystemet är att minska förvirringen och hjälpa konsumenter att göra informerade val om dieter, träning och andra aktiviteter som kan påverka hälsan på lång sikt", säger Christopher Murray, som är studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

De livsstilsfaktorer som forskarna gått igenom så här långt går att ta del av på Institute for health metrics and evaluations webb. Förutom att alla som vill kan titta på dem är tanken att beslutsfattare som tar fram rekommendationer eller hälso- och sjukvården ska kunna använde dem.

Beräkningarna grundar sig på uppgifter från The Global Burden of Disease study, ett globalt samarbete som analyserat hur 87 riskfaktorer påverkat 369 olika sjukdomar från 1990 fram till i dag.

I en tillhörande ledarkommentar lyfts att modellen är intressant men att inte heller den ger fullständiga svar på riskfrågan. En stor svaghet är att de data som använts som underlag främst baseras på studier från Europa, Nordamerika och Ostasien.