Ny studie: Hopp om medicin mot sömnapné

Medicin, som redan används i andra sammanhang, kan ge hjälp mot svår sömnapné. Det visar en ny svensk studie. Resultatet ger hopp om alternativ för apnépatienter som upplever att en ansiktsmask eller bettskena är obekväm.

En CPAP-mask är effektiv mot sömnapné och snarkning, men kan upplevas som bökig att använda. Nu finns hopp om att i stället kunna ta medicin mot sömnapné. Arkivbild.

En CPAP-mask är effektiv mot sömnapné och snarkning, men kan upplevas som bökig att använda. Nu finns hopp om att i stället kunna ta medicin mot sömnapné. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Hälsa2022-04-13 21:11

Studien använde en medicin som i dag ges till patienter med en viss form av epilepsi. Den innehåller ett ämne som hjälper till att kontrollera ett av kroppens viktigaste enzymer: karboanhydras, som håller balans mellan koldioxid och pH-värde i kroppen.

Facit blev lovande. Antalet andningsuppehåll under sömnen minskade med i snitt omkring 40 procent hos 59 patienter med medelsvår eller svår sömnapné.

– Kanske kan vi nå uppåt 60 procents effekt hos vissa individer, säger Jan Hedner, seniorprofessor på Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Det har tidigare funnits indikationer inom läkarvetenskapen om att medicinen, som nu testats, kunde vara bra mot sömnapné.

– Vi har trott att vi skulle kunna se en effekt genom att påverka detta enzymsystem, säger Jan Hedner, som forskat om sömnapné sedan 40 år tillbaka.

Nästa steg är en större studie, där forskare från flera länder i Europa deltar.

Mask med två sidor

De vanligaste behandlingarna mot sömnapné i dag är andningsmask eller bettskena. Men masken, som kallas CPAP, kan sägas ha två sidor.

– Masken löser allt, tekniskt sett. Den är som en rullstol för andning. Men användaren måste kunna tolerera en ansiktsmask, med en slang som ger en luftström till andningsvägen, beskriver Jan Hedner.

– Många som har en CPAP använder den inte hela tiden. Det finns ett stort intresse för alternativ, säger Hedner.

Han tycker att kunskapen om sömnapné gått framåt under senare år.

– Tidigare har man hanterat sömnapné som en enda sjukdom, utan hänsyn till olika undergrupper. Nu har vi insett att det finns tre–fyra olika mönster, där apnén har olika orsaker, säger Hedner.

Han nämner att cirka två tredjedelar av patienterna har övervikt. Den sista tredjedelen har ingen övervikt, men kan få lika svår sömnapné ändå.

Vanligt problem

Vilken, eller vilka, grupper som kan få mest hjälp av medicinering kan den kommande studien kanske förhoppningsvis ge svar på.

– Och man kan kanske kombinera medicinering med mekanisk behandling? Det är en studie jag skulle vilja göra, säger Jan Hedner.

Omkring 600 000 vuxna svenskar har den vanligaste formen av sömnapné, enligt Sahlgrenska akademin.

Studien som nu presenteras är finansierad av ett tyskt läkemedelsföretag. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine.

Fakta: Sömnapné

Andningsstopp som inträffar under sömnen och varar i mer än tio sekunder.

Om en person har fler än fem andningsstopp per timme, talar man om sömnapnésyndrom.

Det finns flera grader. Mer än 40 andningsstopp per timme räknas som svår sömnapné.

Andningsstoppen gör att syrehalten i blodet sjunker och att sömnen blir sämre, vilket gör personen trött på dagtid.

Sömnapné är ofta kopplad till snarkning. För vissa som drabbas är snarkandet det största problemet.

Den vanligaste formen av sömnapné uppstår när luftvägen täpps till på något sätt, till exempel för att man har stora tonsiller. Det kallas obstruktiv sömnapné.

En mindre vanlig form, som kallas central sömnapné, beror på att hjärnan inte klarar att styra andningen.

Sömnapné ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Källor: NE och Sahlgrenska akademin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!