Sommaren innebär för många både ledighet och en ökad alkoholkonsumtion. När semestern är över klarar de flesta sedan att säga upp bekantskapen med sommarvanorna.
Men för en del är det svårare att sluta dricka.
– Alkoholberoende är en så vanlig men också en sammansatt sjukdom som ser väldigt olika ut hos olika patienter. Att man fortsätter att bruka alkohol trots att det i slutänden kan leda till att man dör, blir svårt sjuk eller får livet förstört är väldigt centralt i den här sjukdomen, säger psykiatriprofessor Markus Heilig som har lett studien, publicerad i tidskriften Science Advances.
Stress- och rädslocentrum
Studien visar att en liten grupp nervceller i hjärnan gör skillnad för om individen klarar av att slå på bromsen på ett normalt sätt eller inte lyckas hejda sig. Och var de nervcellerna finns är förvånande, enligt Markus Heilig, som är verksam vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
– Det är inte är det centrum i hjärnan som man vanligtvis brukar fokusera på när man studerar beroendesjukdomar. Det har varit väldigt stort fokus på hjärnans belöningssystem genom årtiondena, men här är det hjärnans stress- och rädslocentrum.
Men de nya fynden är inte det enda som avgör om en person blir beroende av alkohol, utan det kan vara många faktorer som spelar in. Det handlar som sagt om en sammansatt sjukdom.
– Om du har den här faktorn och samtidigt har andra skyddsfaktorer så slår det här inte igenom. Men om du har andra riskfaktorer och dessutom har den här bristande bromsen så kombineras de, säger Markus Heilig.
Alkohol och stöt
Studien har genomförts på råttor, som fick lära sig att trycka på en spak för att få en liten mängd alkohollösning. Senare lade forskarna till en stöt tillsammans med alkoholen råttorna fick. Då slutade de flesta råttor att trycka på spaken, men en tredjedel av dem fortsatte trots att det var obehagligt.
Forskarna hittade under studien ett nätverk av celler som främjade alkoholintag trots negativa konsekvenser, och cellernas nav finns i centrala amygdala (del av hjärnan). Med avancerade molekylära metoder kunde de aktuella cellernas aktivitet stängas av hos råttorna, med resultatet att de kunde låta bli att trycka på spaken för att få alkohol.
Förhoppningen nu är att det ska gå att behandla problemet med nya läkemedel för människor, genom att dämpa aktiviteten i de aktuella cellerna till ett slags normal nivå. Men Markus Heilig poängterar att det redan i dag finns läkemedel som kan vara till hjälp, och som inte används tillräckligt mycket.
– Har man de här problemen eller om man har en anhörig som har de här problemen så ska man inte vänta på att forskningen om ett antal år kanske omsätter de här fynden, utan sök hjälp nu, det finns bra behandling att få redan.