Kvinnor som stålbehandlats i bäckenet, till exempel mot gynekologisk cancer, kan få skador i underlivet som en biverkan. Ofta behöver kvinnorna använda en vaginalstav för att slemhinnorna inte ska växa ihop.
Sammanväxningarna kan försvåra samlag och gynundersökningar. Rekommendationen är att använda vaginalstav i två, tre år efter strålbehandling, skriver Dagens Medicin. Men vaginalstavar är inte hjälpmedelsklassade.
– Därmed varierar förutsättningarna för att ge patienterna det här viktiga hjälpmedlet. På vissa håll i landet är vaginalstavar upphandlade och köps in medan andra sjukhus tillverkar stavar i sin mekaniska verkstad. Det händer att kvinnor måste betala för stavarna själva, säger Annika Sjövall, docent och överläkare i kirurgi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna till Dagens Medicin.
Katetrar som används för att vidga urinröret hos män klassas som ett hjälpmedel.
– Så är inte fallet med vaginalstavar som håller vaginan öppen. Ojämlikheten mellan könen gör mig väldigt irriterad, säger Annika Sjövall.
På Karolinska får kvinnorna en vaginalstav. Samma gäller vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg men på kvinnokliniken i Malmö måste patienterna själva bekosta sin stav.
Var du bor avgör också vilken typ av stav kvinnan erbjuds. På vissa håll får man en stav i hårdplast, på andra en i silikon. De som är gjorda i hårdplast upplevs ofta som hårda och risken är att kvinnan inte använder den alls.