Fler än 200 000 barn i 18 av Sveriges 21 regioner ingick i studien, som är den största nationella studien om pandemins effekter på vikten hos barn i den här åldern.

Studien jämför hälsovårdsdata från 2018 med samma siffror från 2020, i början av pandemin. År 2018 hade 11,4 procent av barnen övervikt eller obesitas. Två år senare var siffran 13,3 procent, vilket motsvarar en ökning på runt 17 procent.

– Det här är förskolebarn och förskolan stängde aldrig ned, men att pandemin ändå påverkade så pass mycket är anmärkningsvärt, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.

– Det visar på att barns vardag förändrades. De åt på ett annat sätt och de rörde sig på ett annat sätt.

Enligt Lena Hansson som är utredare på Folkhälsomyndigheten kan det dock vara svårt att säga om viktökningen är förväntad utifrån att man sett en ökning i andra grupper över tid, eller om det har med pandemin och restriktionerna att göra.

Tecken på stagnering

Siffrorna som undersökts i studien visar på skillnader över landet. Det är minst förekomst av övervikt och obesitas i storstadsregionerna och södra Sverige, medan barnen generellt väger mer i de norra delarna av Sverige. Det syns även en stor viktökning i norr.

Övervikt och obesitas har flera negativa hälsoeffekter. Barnen som har en hög vikt kan få svårare att röra på sig och få ont i knän och fötter. För vuxna påverkar det också immunförsvaret och kopplas bland annat till hjärtkärlsjukdomar och diabetes.

Än så länge finns det inga klara studier om hur barns vikt påverkats senare under pandemin, men det finns vissa goda tecken.

– Vi har lite tidiga tecken på att det har stagnerat, att viktuppgången inte lika stor, och i vissa fall har det gått tillbaka, säger Paulina Nowicka.

– Men det vi inte vet är hur många av de här barnen som ökat sin vikt som gått tillbaka till en mer hälsosam vikt.

Höga matpriser kan påverka

Nowicka höjer dock ett varnande finger om att de stigande matpriserna kan komma att få konsekvenser för barns vikt.

– Grönsaker är alltid dyrare att köpa, det är både krångligare och dyrare att köpa och tillaga grönsaker till fyraåringar som kanske är kräsna, säger hon.

– Det här kommer att bli en större utmaning för föräldrar, att introducera nya grönsaker. Och det är en av de viktigaste råden för barn som väger mer än andra, att äta mer frukt och grönsaker.

Paulina Nowicka är bekymrad över hur barns vikter kan komma att utvecklas i framtiden.

– Jag är orolig så klart. Vi behöver mer resurser för att hjälpa familjer som frågar om hjälp och stöd, och de resurserna finns inte än, säger Paulina Nowicka.

Lena Hansson från Folkhälsomyndigheten lyfter strukturella insatser som en viktig fråga, både när det gäller mat och fysisk aktivitet.

– Att kanske i stor utsträckning kunna gå med ditt förskolebarn till förskolan i stället för att behöva skjutsa, nämner hon som ett exempel.