Regeringen vill se fler kliniska prövningar

De senaste 15 åren har allt färre kliniska prövningar genomförts i Sverige, och regeringen vill nu få fart på verksamheten.
–Vi måste vara på tå för att ligga längst fram, vilket vi inte gör just nu, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S).

De senaste 15 åren har allt färre kliniska prövningar genomförts i Sverige. Arkivbild.

De senaste 15 åren har allt färre kliniska prövningar genomförts i Sverige. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Hälsa2022-05-13 20:19

Klinisk prövning, även kallad klinisk studie, är en undersökning på friska eller sjuka människor för att studera effekten av ett läkemedel eller en behandlingsmetod.

De senaste 15 åren har antalet kliniska läkemedelsprövningar i Sverige minskat stadigt, och för att se till att näringslivet har tillräckliga förutsättningar för att bedriva testerna tillsätter regeringen nu en utredning.

Enligt Karl-Petter Thorwaldsson finns en tydlig koppling mellan kliniska prövningar, faktisk forskning – och läkemedelsproduktion.

– Där de kliniska prövningarna sker uppstår en miljö som är väldigt gynnsam, dels för läkemedelsforskningen, men inte minst vad gäller utvecklingen av de individualiserade mediciner som växer fram i dag. De länder som har fler kliniska prövningar har också stor nytta av dessa inom den avancerade läkemedelsforskningen, säger han.

"Måste vara på tå"

Att arbeta för att öka antalet kliniska prövningar är också viktigt i ljuset av det säkerhetsläge vi i dag befinner oss i, enligt näringsministern.

– Det nya läget har ökat vårt behov av att vara mer självständiga – och Sverige stärks om vi blir bättre inom det här området. Att vi i dag befinner oss där vi är beror nog på att vi har blundat ett tag, medan andra länder har varit väldigt bra på att genomföra prövningarna. Så nu måste vi vara på tå – både inom primärvården och inom sjukvården för att ligga längst fram, vilket vi inte gör just nu, säger han.

Tillsätter utredning

Regeringen ger nu utredaren Peter Asplund uppdraget att analysera området i samarbete med den så kallade life science-industrin, som bland annat innefattar forskning och utveckling av läkemedel och behandlingar, för att därefter redovisa resultatet i mars 2023.

Syftet med utredningen är att skapa bättre förutsättningar för framför allt företagsinitierade prövningar av läkemedel – där så kallad individanpassad precisionsmedicin är ett särskilt viktigt område, enligt Karl-Petter Thorwaldsson

– Det sker ju en väldig omsvängning i dag vad gäller läkemedel som är anpassade till en patient – och det går väldigt snabbt. Men om det ska fungera och om vi ska få många läkemedel på plats, så behöver vi få mycket större fart på de kliniska prövningarna, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!