Så skyddar du ditt barn mot ätstörningar

Mysiga middagar tillsammans. Hjälpa barn att navigera i sina känslor. Det hjälper till att skydda från ätstörningar. Men det behövs också åtgärder på samhällsnivå för att stoppa ökningen av barn som blir allvarligt sjuka i ätstörningar, anser forskare.

Som förälder är det lätt att drabbas av skuldkänslor om ens barn får ätstörningar. Men många barn är smarta och vet hur de ska dölja ätstörningen. "Faktum är att det inte alltid är lätt att se", säger Ata Ghaderi, professor.

Som förälder är det lätt att drabbas av skuldkänslor om ens barn får ätstörningar. Men många barn är smarta och vet hur de ska dölja ätstörningen. "Faktum är att det inte alltid är lätt att se", säger Ata Ghaderi, professor.

Foto: Karolinska institutet

Hälsa2023-10-09 05:15

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att allt fler personer under 18 år blir så sjuka av ätstörningar att de måste vårdas dygnet runt i psykiatrin, även mot sin vilja.

Varför är oklart, men en bidragande orsak kan vara sociala medier.

– På Tiktok översköljs barn av budskap om hur du ska äta, säger Ata Ghaderi, professor i psykologi, som forskar om skyddsfaktorer mot ätstörningar.

Som förälder finns flera sätt att förebygga ätstörningar hos barnet.

– Om föräldern har som rutin att äta regelbundet tillsammans med barnet har man koll på att barnet får i sig mat och maten kopplas till en trevlig stund som innebär njutning och att umgås.

Då lär sig barnet också att lyssna mer på kroppens signaler, att äta efter aptit, mättnad och lust, snarare än med syftet att forma sin kropp.

Det är också viktigt, menar han, att barnen inte småäter godsaker för ofta. Det kan leda till övervikt, vilket i sin tur kan leda till bantning, som ofta är inkörsporten till ätstörningar.

Bygga upp självkänslan

Annat som är viktigt för att motverka ätstörning är att familjen är stöttande och förstående. På så vis blir det lättare för barnet att navigera i sina känslor, bli medveten om sin egna vilja och att växa upp med att det är viktigt att ta hand om sig.

En meningsfull hobby har också visat sig vara skyddande. Samtidigt kan viss idrott trigga ätstörningar i fall det finns fördelar att ha låg vikt. Därför är det bra om fritidsintresset inte är inriktat på tävling och kroppsfixering utan i stället har fokus på trivsel, njutning, hälsa eller samhörighet, framhåller Ata Ghaderi.

Det är också viktigt att som förälder uttrycka att man accepterar sin egna kropp, även om den är annorlunda.

– Det räcker med att en förälder går ofta och klagar på sin egen vikt så skapar det mer fokus på utseendet än vad som är bra för hälsan.

Varningstecken

Barn som hamnar tidigt i puberteten kan ha ökad risk för att drabbas av ätstörningar. Som förälder är det då bra att vara extra vaksam.

Samma sak gäller om barnet plötsligt byter kost, till exempel blir vegan, eller ofta hoppar över måltider. Vanliga undanflykter kan vara att hen redan har ätit, inte är hungrig eller ska äta senare.

Även fysiskt överaktivitet, ovanligt mycket träning och att barnet känner sig rastlös, kan vara tecken.

Om man misstänker att ens barn har en ätstörning behöver man prata med barnet om vad man har sett och märkt.

– Våga vara förälder. Ta upp problemet på ett icke-dömande sätt och förklara med medkänsla att du är bekymrad, säger Ata Ghaderi.

Hjälper det inte bör man ta kontakt med vården, ibland kan ett par samtal räcka. Ju tidigare ätstörningen upptäcks, desto lättare är det att stoppa den.

Samhällets roll

För att förhindra ökningen av svårt sjuka barn i ätstörningar behöver samhället jobba förebyggande på bred front, bland annat i skolan, anser Ata Ghaderi.

Han vill att lärarna får mer utbildning i att prata om psykisk ohälsa på ett preventivt sätt, så att barnen på lektionstid kan diskutera var dagens konstiga kroppsideal kommer ifrån och vem som tjänar på det.

Något annat som kan vara effektivt är om elevhälsan får mer utbildning i ätstörningar så att de kan stötta dem som drabbas i ett tidigt skede.

– Har barnen inga verktyg att hantera känslor blir maten enda sättet att hantera känslor.

Fakta: Vad är ätstörningar?

Det finns tre olika typer av ätstörningar.

Vanligast är hetsätning. Runt två till tre procent av befolkningen tros ha det tillståndet. Den innebär att man hetsäter mycket mat på kort tid, ofta sådan mat som man annars försöker undvika för att gå upp i vikt. Efteråt kan personen känna stark ångest, oro, uppgivenhet, äckel över allt man har ätit och stark självförakt. Många med en hetsätningsstörning har också problem med depression, självmordstankar eller självskada.

Bulimi drabbar en till tre procent av befolkningen. Det innebär ofta att personen först hetsäter och sedan försöker göra sig av med maten, till exempel genom att kräkas.

Anorexi tros drabba något mindre än en procent av befolkningen och är den sjukdom som är mest dödlig av alla psykiatriska tillstånd i världen, bortsett från opiatberoende.

Källa: Karolinska institutet


Fakta: Här kan barnet få hjälp

För barn under 18 år kan man kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (bup) där ni bor.

Vuxna kan boka tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller hos företagshälsovården. Du som är upp till 20–25 kan också kontakta en ungdomsmottagning.

I allt fler regioner finns speciella ätstörningsmottagningar. På vissa av dem behöver du få en remiss från elevhälsa eller vårdcentral, på andra kan du själv ta kontakt.

Du kan få hjälp med var du kan söka vård genom att ringa 1177.

Det finns också olika föreningar som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl. Till exempel Frisk och Fri (Riksföreningen mot ätstörningar) eller föreningen Shedo, som är specialiserad på både ätstörningar och självskadebeteende.

Källa: Vårdguiden, 1177.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!