Svettningar, sömnproblem, urininkontinens och oro, är några av de vanliga symtomen vid klimakteriet. Men förståelsen för tillståndet är i många fall fortfarande knapp.
Ökad kunskap och individuellt stöd från primärvården kan minska besvär hos kvinnor under klimakteriet. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som studerat hur symtom relaterade till livsfasen klimakteriet kan lindras.
Catharina Olsson är en av kvinnorna som ingått i studien. För henne är det uppenbart att yttre omständigheter haft tydlig påverkan på klimakteriet.
Vanligt med nedstämdhet
Vid 44 års ålder märkte hon att kroppen började förändras, nio år senare har hon fortfarande symtom.
– Jag hade bara hört saker som min mamma berättat och de stämde inte alls med mina egna upplevelser och erfarenheter, säger hon.
Det sägs att mor och dotter ofta brukar reagera på liknande sätt. Hennes mamma hade inga fysiska symtom men var tidvis nedstämd i samband med klimakteriet.
– Jag har haft mycket värre, men då har jag å andra sidan ett helt annat liv än vad min mamma hade.
"Blir väldigt ledsen"
Under samma period som Catharina Olsson hade det som värst i klimakteriet mådde ett av hennes barn psykiskt dåligt.
– Jag fick enorma vallningar, hela tiden och jag kan bara härröra det till att vi hade det fruktansvärt jobbigt med vår dotter som i dag mår bra.
Catharina Olsson har även hon varit nedstämd av klimakteriet.
– När kroppen sviker är det inte så kul att vara bland människor eller på jobbet. Man blir väldigt ledsen av att ofta känna sig bortgjord och fortsätter:
– Det var känslan när man står med en kollega på jobbet och man ska prata om viktiga saker och känner hur det bara forsar i pannan.
Många har problem
Gensvaret från andra kvinnor har varit stort när hon berättat om sina symtom – många har problem – men de goda råden är få.
Efter att ha deltagit i studien mår hon bättre. Vallningarna, som nu pågått i fem–sex år, kommer ibland men de är mindre och hon har blivit bättre på att hantera dem. De individuella samtalen med en expert på området gjorde också stor skillnad.
Catharina Olsson säger att hon inte kände sig beredd på vad som väntade. Men genom att öka kunskapen tror hon att påfrestningen kan bli mindre.
– Man ska klara av så mycket i livet. Man kanske har vallningar hela natten, sedan ska man upp och jobba, vara käck, trevlig och fräsch. Någonstans där tänker jag att det blir väldigt jobbigt, säger hon.
Om studien
Om studien: I en randomiserad kontrollerad studie undersöktes om grupputbildning eller personcentrerade individuella samtal om ämnen relaterade till klimakteriet kunde förbättra kvinnors livskvalitet och minska psykiska, fysiska och urogenitala symtom, alltså besvär med urinvägar och vaginal torrhet.
Studien omfattade 368 kvinnor, 45–60 år, som lottades till antingen grupputbildning, enskilda samtal, både och eller ingetdera. Tydligast positiv långtidseffekt hade de personcentrerade individuella samtalen.
Studien leddes av Lena Rindner, distriktssjuksköterska och disputerad inom samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.