Bakteriers motståndskraft, resistens, mot antibiotika klassas av WHO som ett av de största hoten mot människors hälsa och kallas ibland en "tyst pandemi". I somras satte EU-länderna upp mål för att få ner antibiotikaanvändningen som driver på resistensutvecklingen.

Men för de flesta mål går det alldeles för trögt, eller åt fel håll, visar en rapport från den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC om utvecklingen i EU-länderna samt Norge och Island.

"Även om det gått långsamt framåt på vissa områden så visar aktuella data att antibiotikaresistens förblir en betydande utmaning" säger ECDC-chefen Andrea Ammon i ett uttalande.

Många länder använder mer

Antibiotikaanvändningen hos människor minskade med 2,5 procent mellan 2019 och 2022 – långtifrån den takt som behövs för att nå målet om en minskning på 20 procent till 2030 jämfört med 2019.

Under pandemiåren 2020 och 2021 gick användningen ner rejält men under 2022 syns ett bakslag. Något som kan ha att göra med ökade sociala kontakter och ändrade hygienvanor som gör att användningen närmade sig nivåerna innan pandemin, enligt ECDC.

Men det finns stora skillnaderna mellan länderna. I ett drygt tiotal länder ökade användningen under 2019–2022, allra mest i Bulgarien där uppgången var hela 24 procent.

Fler svåra infektioner

I Sverige minskade användningen med 5,4 procent och Sverige liksom Finland och Nederländerna når sina mål på området för 2022.

Samtidigt är de motståndskraftiga bakterierna är på frammarsch, visar rapporten. Bland annat ökade antalet konstaterade infektioner med en viss sorts resistenta tarmbakterier som kan ge svåra infektioner med 50 procent.

En av få ljuspunkter är att antalet fall med meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) minskat.

Numera dör runt 35 000 människor varje år i EU, Island och Norge på grund av infektioner som antibiotika inte biter på, visar tidigare beräkningar från ECDC.