Medicinsk abort görs med hjälp av tabletter och är det vanligaste sättet att göra abort. Telemedicin, det vill säga vård på distans, har i viss utsträckning använts för medicinska aborter i nästan 20 år, men har aldrig tidigare utvärderats i en klinisk studie.
– Det har framför allt använts i länder med välfungerande sjukvårdssystem i övrigt, men där abort varit illegalt, som exempelvis Irland, Polen och Brasilien. Kvinnor där har råd att köpa aborttjänsten online och postsystemet fungerar så att man kan skicka medicin, säger Margit Endler, biträdande lektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet i Solna.
Den aktuella studien, som publiceras i senaste numret av Lancet, har i ett samarbete mellan Karolinska institutet och University of Cape Town genomförts i Sydafrika – ett land med liberal lagstiftning där abort på papperet är tillåtet, men i praktiken svårtillgängligt, och det uppskattas att hälften av alla aborter är illegala.
– I vår studie har vi jämfört det formella systemet med barnmorska och ultraljud och en ny modell som använder telemedicin. Kvinnan fyller i sina uppgifter i en onlineapplikation som sedan granskas av en läkare som bedömer om kvinnan är lämplig för en medicinsk abort, säger Margit Endler.
Förstå instruktioner
En del i testet gick också ut på att kartlägga kvinnornas förmåga att läsa och förstå de instruktioner de fick.
– Det är naturligtvis viktigt att man kan ta till sig skriftlig information. De skulle först ta ett piller med vatten och sedan vänta minst ett dygn och ta fyra piller och låta dem smälta under tungan, varefter aborten vanligtvis sker, säger Margit Endler.
Ett riskmoment i praktiserandet av medicinska aborter online är osäkerheten i bedömningen av hur långt kvinnan kommit i graviditeten. Medicinska aborter kan genomföras till och med vecka 9.
– Det finns kvinnor som helt enkelt inte vet vilken vecka de är i och andra vill inte säga sanningen för att de är rädda att inte få vård, säger Margit Endler.
Skjuts av pandemin
Enligt WHO genomförs varje år 25 miljoner osäkra aborter och upp till 47 000 kvinnor och flickor dör som en följd av dessa. Forskarna hoppas att studien ska öppna möjligheter att erbjuda abort i områden där kvinnor av olika skäl har svårt att få tillgång till säker abort.
– En effekt av pandemin var att det i flera länder gjordes en del framsteg på den här fronten då man försökte tillmötesgå de behov som uppstod då. Jag hoppas den skjutsen består och att man kan börja implementera sådana här modeller i sjukvårdssystemen – inte minst i Afrika, säger Margit Endler.
TT: Är det här något som kommer att bli vanligare i Sverige också?
– I Sverige måste aborter ske på sjukhus och utföras av en läkare, enligt en lag från 1975. Det kringgår man pragmatiskt genom att definiera aborten som intagandet av det första pillret, som tas på sjukhus – ofta under överinseende av en barnmorska som läkaren delegerat ansvaret till. Sedan kan man ta de andra fyra pillren hemma, säger Margit Endler: