Feber, hosta och ont i kroppen. Fallen av säsongsinfluensa börjar nu ticka in i Sverige och runtom i Europa – men det är fortsatt på väldigt låga nivåer.

Under vecka 45 och 46 rapporterades totalt 155 fall av influensa in, de allra flesta influensa A.

– Vi kan förvänta oss att det blir en epidemi, men det är svårt att förutsäga hur det kommer att se ut nu när så många faktorer påverkar, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Om restriktionerna mot spridning av covid-19 utökas i Sverige kan det påverka även influensans spridning, sedan påverkar också resandet och restriktioner i andra europeiska länder. Hur hårt befolkningen drabbas beror också på vilken av de fyra varianterna som blir dominant just i år.

Allvarlig variant

Just nu finns indikationer på att vi dragit nitlotten i årets influensalotteri, med risk för ett hårdare slag mot äldre. Under vecka 45 och 46 rapporterades det in 32 fall av influensa A (H3N2).

– Vi har haft sporadiska fall av mest A (H3N2), den gamla Hongkonginfluensan som kom 1968. Många som är äldre har inte lika bra skydd mot den. Det brukar leda till att många behöver sjukhusvård och tyvärr en överdödlighet, säger hon.

Bakom oss ligger säsongen 2020–2021 med nästan helt utebliven influensaspridning. Året dessförinnan, 2019–2020, var mild med låg dödlighet. Dödligheten som mättes bland laboratorieverifierade fall låg på 178 avlidna, 2 procent av det totala antalet rapporterade fall.

– Vi fångar inte alla som avlider i influensa i den statistiken, därför tittar vi på andra mått såsom överdödligheten i befolkningen. Det kan vara uppåt 2 000–3 000 fler som avlider under intensiva epidemier än vad som är väntat för årstiden, säger hon.

Hjälper hjälpligt

Vaccinerade är skyddade – men inte till 100 procent. Svaga äldre kan bli rejält sjuka ändå.

– Det händer då och då att man får ett utbrott på äldreboende, då brukar man sätta in antivirala läkemedel för dem som kan ha smittats, så att de får hjälp mot sjukdomen, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Medicinen som förhindrar att viruset tränger in i cellen eller att dess arvsmassa förökar sig förkortar sjukdomsförloppet på 3–5 dagar med ett dygn, i genomsnitt.

Det kan tyckas lite för den som är sjuk och faktum är att evidensen för medicinernas effekt på individnivå inte är särskilt stark. Däremot har ett dygns förkortat sjukdomsförlopp stor betydelse för att hejda smittspridningen på samhällsnivå vid större utbrott, enligt Folkhälsomyndigheten.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel tidsrymd för hur länge medicin vid influensa kan förkorta sjukdomsförloppet.