— Det är oacceptabelt att möjligheten till tarmcancerscreening skiljer sig åt i landet när det finns beslut om att det ska införas nationellt, det blir väldigt skevt, säger Ulrica Sundholm, chef för kunskap och stöd på Cancerfonden.
Redan 2014 ställde sig Socialstyrelsen positiv till att alla mellan 60 och 74 år ska erbjudas en undersökning för kunna att upptäcka cancer i tjock- och ändtarmen. Men på grund av administrativa strul, juridiska frågetecken och brist på rätt personal har införandet dragit ut på tiden.
Ingen region helt klar
Av de 19 regioner som svarat på Cancerfondens fråga är det ingen som lyckats erbjuda alla i åldersgruppen undersökning. Stockholm - Gotland började redan 2009 men hittills kallas åldersgruppen 60 till 69 år.
Varje år drabbas omkring 7 000 personer och tidig upptäckt ökar chansen att cancern kan behandlas. Vilken behandling som ges beror på sjukdomens spridning och omfattning men oftast opereras tumören bort. Det kan också behövas läkemedel och strålbehandling.
Enligt beräkningar från Socialstyrelsen kan omkring 300 liv om året räddas när screeningprogrammet införts.
Prov tas hemma
I de regioner som infört screeningprogrammet får individer i en viss åldersgrupp lämna ett avföringsprov vartannat år som analyseras på labb. Om det upptäcks blod i provet kallas personen till en undersökning med koloskopi där sjukvårdspersonal undersöker tarmen med kamera.
Enligt Cancerfondens koll har eller ska alla regioner börjat bjuda in till screening under 2022. Men det skiljer sig mycket när de kommer att vara helt på banan och kunna bjuda in alla mellan 60 och 74 år. Åtta regioner uppger att de kommer att ha infört screening fullt ut senast 2025 och sex stycken senast 2026. I Västra Götaland ser det som tuffast ut, de räknar med att vara klara först 2028.
Ett av problemen har varit att få alla regioner att ansluta till samma administrativa plattform. Detta för att utskick av testkit och provanalys ska vara samma i hela landet. Där har bland annat juridiska hinder satt käppar i hjulet.
Birger Pålsson docent vid Lunds universitet och kirurg på Centrallasarettet Växjö är ordförande i den nationella arbetsgruppen för koloncancerscreening. Han har under åren varit väldigt frustrerad över att införandet gått trögt. Men just nu är han positiv över att det börjat ta fart.
Kan gå för snabbt
Men det är inte så enkelt att det är det bästa att införa screening i alla åldersgrupper samtidigt. Det som händer är att man upptäcker många mindre förändringar och tidiga cancrar som sjukvården då behöver ta hand om samtidigt. Det riskerar att ge överbelastning och tränga undan annan mer akut vård.
— Det är vetenskapligt belagt att det är bättre att införa screening gradvis och att upprepa provtagning vartannat år. De mindre förändringarna kommer fortfarande att vara behandlingsbara även efter ett par år, säger Birger Pålsson.
Ulrika Sundholm på Cancerfonden tycker ändå att det behövs en bättre nationell samordning.
— Det måste finnas förutsättningar att införa nya screeningprogram lika i hela landet. Det här är ett systemfel och om regeringen menar allvar med en jämlik vård anser vi att de måste ta ansvar för att de nationella screeningprogrammen införs jämlikt över hela landet, säger Ulrica Sundholm.
Rättad: I en tidigare version angavs fel årtal i ingressen.