Ont i magen. Svårt att sova. Nedstämdhet. Det är några av de besvär som alltför många ungdomar själva berättar om när de får frågor om hur de mår. Allra vanligast är det hos unga flickor.
Depressionerna kryper allt längre ned i åldrarna, och det är där projektet Tanke och hälsa i Västra Götaland vill göra en insats genom att förebygga att ungdomar insjuknar i sin första depression. Projektet är ett samarbete mellan elevhälsan och primärvården.
– För varje skov eller varje insjuknandeperiod du får ökar du din risk att få nästa, och får du fler ökar risken mera. För många människor är detta en kronisk sjukdom som de brottas med hela livet, säger Gudny Sveinsdottir, pensionerad allmänläkare och projektledare för Tanke och hälsa.
Och det är just i 14–15-årsåldern som depressioner ofta börjar visa sig.
– Vi vill försöka att fånga dem innan de har fått sin första depression, men samtidigt inte gå alltför långt ned i åldrarna, för det handlar också om mognad, säger hon.
Utanför skoltid
Inom ramen för projektet har åttondeklassare på två skolor på Tjörn fått svara på frågor, där svaren utgjort grunden i arbetet med att hitta elever som har en ökad sårbarhet för depression. Några av eleverna har sedan bjudits in till fördjupat samtal tillsammans med föräldrar och psykolog om vad deras mående beror på.
De som till sist valts ut har erbjudits att delta i en kurs utanför skoltid. För de två grupper som har gått kursen hittills har det handlat om tolv tillfällen à 90 minuter.
Kursen syftar till att ge dem verktyg för att möta olika svårigheter i livet, lära dem att tänka kring relationer och att det går att påverka hur man mår genom hur man tänker och vad man gör, säger Gudny Sveinsdottir.
– Man kan prata om hur tanke, känsla och beteende hänger ihop, att om man gör något roligt så mår man bättre. I kursen försöker man att lägga in att de ska göra mer av det de tycker är kul. Sedan har de en måendedagbok där de fyller i hur de mår och kan sedan gå igenom hur det blev.
Stoppljusmodell
Kursdeltagarna får också bland annat lära sig en stoppljusmodell.
– Där lär de sig att om något händer så kan de stanna upp, fundera på olika förklaringar och testa en tanke och agera efter det. Så de lär sig metoder att hantera när det händer saker som de tycker är svåra.
Kursen bygger på kognitiv beteendevetenskap men det är inte terapi utan just en kurs, betonar Gudny Sveinsdottir.
– De ska inte sitta där och utlämna sig själva, utan det bygger mycket på exempel som finns i en lärobok. De lär sig metoder.
Kursen har genomförts två år i rad med sju elever per gång. Alla som har påbörjat kursen har också slutfört den.
Skolresultat
I högstadieåldern är det mycket som förändras i livet, det börjar bli en brytpunkt när man ska bli vuxen, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef för Uppdrag Psykisk Hälsa vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
– Skolan i sig kan vara en stressfaktor som kan vara en riskfaktor för psykisk ohälsa. Men skolan är också den bästa hälsofrämjande faktorn som vi har, säger hon.
– Att klara skolan och att ha en bra gemenskap med kamrater, det är en jättebra hälsofrämjande faktor. Och mår man dåligt psykiskt är det risk att man inte klarar skolan, och då får vi den onda spiralen.
Men om man kan få hjälp att må så pass bra att det går att klara skolan, så kan det ge kraft att må bättre, säger hon.
– Psykisk hälsa och skolresultat påverkar varandra ömsesidigt.
Inte för alla
Metoden som används i Tanke och hälsa kommer från Island och har där visat på goda resultat. Även från Portugal har liknande resultat kommit och i Grekland pågår forskning. Men Gudny Sveinsdottir tror inte att kursen är till för alla.
– Gedigen forskning har visat att det som ger bestående effekt är när man riktar insatser till de som själva upplever att de har behov. Det är de insatserna som gör nytta och stannar kvar.
Hon tror att samverkan mellan olika verksamheter är nödvändigt.
– - Jag har jobbat i primärvården i ett helt yrkesliv och det som har blivit allt tydligare för mig är att vi måste jobba ihop. Vi kan inte hålla på och dela upp oss i stuprör. Vi behandlar ju och stöttar en befolkning som inte lever i stuprör. Genom att hjälpas åt blir det lättare för vi kompletterar varandras kunskap och möjligheter.