Forskarna bakom sammanställningen, som publiceras i tidskriften Nature, drar slutsatsen att när medeltemperaturen stiger i världen kommer många djurarter att flytta till nya miljöer. Då för de med sig sådant som parasiter, virus och bakterier. När djurarter som inte tidigare har levt nära varandra börjar göra det kan virus flytta mellan arterna på ett sätt som inte skulle ske utan förändringar i klimat och miljö.
— Den här forskningen ligger helt rätt i tiden och med den pandemiberedskap som pågår globalt. Vi måste bli bättre på att tidigt upptäcka och förhindra nya utbrott. Forskarna lyfter att just övervakningen av virus hos vilda djur är viktigt, säger Joacim Rocklöv, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Han forskar själv på hur klimatet påverkar spridning av infektionssjukdomar och tycker att studien är rigorös och ger en trovärdig bild av framtiden.
Nya virus hos människa
I studien har forskarna utgått från att medeltemperaturen kommer att stiga med två grader globalt. De har med hjälp av olika modeller och antaganden gjort ett scenario för hur nästan 4 000 djurarter kommer att flytta geografiskt på grund av klimatförändringarna fram till år 2070. Enligt modellerna kommer nya möten mellan arter att ske och ge upphov till situationer där virus sprids via djur vidare till människa, så kallade zoonoser.
De nya interaktionerna kommer att ske överallt i världen men framför allt i tropiska delar av Afrika och i Sydostasien. I områden där djur och människor lever tätt inpå varandra ökar också riskerna för att människor utsätts för smittkällor.
— Studien visar att människor troligen kommer att mötas i högre grad på de platser som är mest gynnsamma att leva på, vilket ökar risken att virus sprids mellan arter och över till människa, säger Joacim Rocklöv.
Fladdermöss pekas ut
Fladdermöss pekas ut som ett djur som kommer att stå för en stor del av fallen där virus överförs från djur till människa. Förklaringen är bland annat att fladdermöss lever i stora grupper och att de snabbt kan förflytta sig mellan områden. Just fladdermöss är sedan tidigare kända för att föra över virus till människor. En nära släkting till sars-cov-2 som orsakar covid-19 har till exempel funnits hos fladdermöss och en teori är att viruset nått människan via just fladdermöss. Även flyttfåglar och vattenlevande däggdjur lyfts fram som djur som kan påverka virusöverföringen kraftigt.
Och Sverige kommer inte att gå säkert. Redan nu vet vi att mönster och spridning av sjukdomar där bland annat fästingar och myggor är inblandade förändras och kan komma att leda till nya sjukdomsutbrott. Och Joacim Rocklöv tycker att det finns anledning att vara orolig.
— West Nile-virus är exempel på ett virus som sprids med myggor som först påträffades i Afrika. Nu har man kommit så långt norrut som Tyskland. Vi har i en studie nyligen visat att utbrotten starkt beror på klimatvariation och att utbredningsområdet ökar när det blir varmare, säger Joacim Rocklöv.
Samhällen bör rusta
Gregory Albery, forskare vid Georgetowns University och en av studiens författare, uttryckte även han en stor oro på en pressträff:
— Förflyttningen av djur och spridning av virus och sjukdomar har redan börjat och kommer inte att stoppas även om vi når klimatmålen. Men vi vet inte exakt vad som kommer att hända, det är som att skaka på en snöglob. Vi måste få effektiva övervakningssystem med testning på plats och rusta vård och samhällen för nya sjukdomsutbrott, sa han.
Forskarna bakom studien är noga med att påpeka att det handlar om just möjliga scenarier och att det inte går att veta säkert vilken påverkan klimatförändringarna kan komma att ha på smittspridning.