Väntetiderna på akuten ökar igen

Antalet besök på landets akutmottagningar ökar – och tar betydligt längre tid. Men det råder stora regionala skillnader när det handlar om så kallad vistelsetid, visar statistik från Socialstyrelsen.

Antalet besök på landets akutmottagningar ökar – och besöken tar också allt längre tid. Arkivbild.

Antalet besök på landets akutmottagningar ökar – och besöken tar också allt längre tid. Arkivbild.

Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Hälsa2022-10-18 21:46

Efter att antalet besök på landets akutmottagningar minskat under pandemin vände kurvan uppåt under fjolåret.

Sjukbesöken tar också allt länge tid. 2021 landade medianväntetiden till en läkarbedömning på en timme, vilket är en ökning jämfört med året innan.

Även vistelsetiden på akutmottagningarna, den totala tiden för ett besök, har blivit längre och ligger nu högre än åren före pandemin.

Förra året låg medianvistelsetiden på 4 timmar och 3 minuter. Tiderna har sedan fortsatt att öka ytterligare till 4 timmar och 12 minuter under det första halvåret 2022.

Äldre drabbas

Utöver antalet patienter påverkar arbetsorganisation, bemanning och vårdplatser hur lång tid ett besök tar, enligt Mats Granberg, sakkunnig vid Socialstyrelsen.

"Samtidigt skulle erfarenheter och nya arbetssätt som tillämpades under pandemin kunna användas för att utveckla akutsjukvården och därmed även minska vistelsetiderna", säger han i ett pressmeddelande.

Särskilt drabbade är personer som är 80 år och äldre – där vart tionde besök på en akutmottagning varar längre än 9 timmar.

Stora skillnader

Det råder också stora lokala och regionala skillnader.

Längst tid vistades patienterna på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, där mediantiden i fjol landade på 6 timmar och 22 minuter. Kortast vistelsetid hade i stället Oskarshamns sjukhus med 2 timmar och 13 minuter som mediantid.

Region Norrbotten hade årets kortaste väntetider med en mediantid på 36 minuter för läkarbedömning – att jämföra med Blekinge, där väntetiden landade på 1 timme och 21 minuter.

"Skillnaderna kan bero på faktorer som akutmottagningens storlek, belastning, brist på vårdplatser och antal överbeläggningar inom slutenvården liksom hur patientunderlagen ser ut och hur man organiserat akutsjukvården", säger statistikern Karin Sköldin i pressmeddelandet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!