Vi äter mindre grönsaker och dricker mer läsk

Svenskarna får allt sämre matvanor. Vi äter mindre grönsaker och rotfrukter samtidigt som vår konsumtion av läsk ökar.
–Det jag tycker är synd är att nyttig mat ofta förknippas med bantning och inte främst med att må bra, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap.

Konsumtionen av läsk har ökat i Sverige under lång tid. Arkivbild.

Konsumtionen av läsk har ökat i Sverige under lång tid. Arkivbild.

Foto: TT

Hälsa2023-02-16 20:06

De senaste året har den svenska befolkningen fått sämre matvanor, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.

I undersökningen har konsumtionen av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck undersökts. Resultatet visar att vi äter mindre av det nyttiga och mer av det onyttiga.

Varför det ser ut som det gör kan till viss del ha att göra med våra förändrade livsvanor under pandemin där många jobbade hemma och på så sätt ökade sin skärmtid.

– När man sitter hemma mycket blir godis, läsk och annat mer tillgängligt. Det finns också studier som visar på att mycket skärmtid gör att man dricker mer läsk, säger Christina Berg, verksam vid Göteborgs universitet.

Inte bara pandemin

Men inte bara pandemin utan flera olika faktorer påverkar våra matvanor.

– Skolmåltiden spelar stor roll för barns matvanor. Priserna på livsmedel påverkar också. Om det onyttiga är billigt kan det påverka vad vi äter, säger Christina Berg och fortsätter:

– Även ideal påverkar. Det jag tycker är synd är att nyttig mat ofta förknippas med bantning och inte främst med att må bra.

Enligt Christina Berg kan nyss nämnda faktorer även vara sätt där samhället kan göra mer för att påverka våra matvanor.

"Spelar stor roll"

I Sverige har konsumtionen av läsk ökat under lång tid, vilket är problematiskt då det är ett lätt sätt att få i sig mycket kalorier.

– Ett enskilt livsmedel som läsk kan verkligen påverka. Det är så lätt att överkonsumera eftersom man inte blir mätt av det.

Att matvanorna försämras kan få allvarliga följder.

– Vi behöver ha ett kostmönster som är hälsosamt för det spelar stor roll för vår hälsa. Det gör att vi förebygger sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, säger Christina Berg.

Fakta: Om folkhälsoenkäten

Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna. Syftet är att undersöka hur befolkningen mår samt att följa utvecklingen i hälsa över tid. Årets enkät besvarades av närmare 17 000 personer i åldrarna 16 år och uppåt.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!